onsdag 1 januari 2020

Badrumsbygge 1 Grunden

Att bygga sig ett badrum i ett äldre trähus ger en lite att fundera över. Kanske att bygga badrum i trähus överhuvudtaget ger en del att fundera över.

Rent byggnadsvårdsmässigt och historiskt har man inte haft badrum i vår moderna mening så länge. Man hade utedass och tvättkanna kombinerat med ett löst badkar, som kanske stod i köket. Det blev följaktligen inte så mycket glötande titt som tätt. Trä tål lite vatten om man torkar upp pölar och vädrar ut tillfälliga fuktdimmor. Men när det blir så mycket som vi i modern tid är vana vid, med rinnande vatten i duschar och ånga i hela rummet, troligen dagligen, så behöver man fundera på hur hus, material och konstruktion ska fungera med de kraven.

Det finns såklart branchregler för byggnation av badrum och även BBR, Boverkets Byggregler, med information och just regler för vettig byggnation, gällande i Sverige. Dessa två samlingar regler syftar till samma sak, men inte alltid på samma sätt. Branchregler kan vara i detalj om godkända konstruktioner och material. BBR kan uttycka att man ska bygga "ändamålsenligt" och "säkert" eller liknande, och lämna ansvaret om detaljer till byggaren.

När vi skulle bygga vårt badrum i vårt äldre hus (Se även andra av mina bloggposter om badrum och grundtyper) bestämde vi att det var viktigt för oss att bygga så hållbart vi fick till det, både i hur länge materialen skulle hålla, men även med så rena giftfria material som möjligt. Då valde vi genast bort flera av de moderna traditionella materialen och metoderna med tätskikt fulla av emissionsspridande kemikalier. Dessutom har det visat sig att dels ändras vad som är godkänt rätt ofta och dels så har godkända material inte alltid funkat i tester och prövning ändå.

Så hur tänker man sedan? Just dessa tätskikt ska ju vara garant för vattenskadesäkert badrum. Hus är ofta byggda i trä och andra material, skivmaterial, gips mm, som inte tål att blötas regelbundet och inte kan hantera fukt. Dessutom finns oftast plast i husen som stänger in eller ut fukt. "Modernt" jobbar man ofta mot material och fukt istället för med. Så antingen måste man se till att skydda sina ömtåliga material och konstruktioner med lager och skikt, eller så ser man till att material och konstruktioner tål den fukt som blir. Så valde vi att arbeta, så bra vi kunde.

Här är kammaren i den timrade delen av huset, på torpargrunden bestående av hörnstenar och småsten mellan stödpunkterna, med hela våta golvbjälklaget utrivet.
Som man kan se här har tidigare ägare gjutit en kant under norrsidan av rummet. Dessvärre hade ett stuprör i hörnet lett in vatten under hörnstenen, urholkat i sanden huset står på och orsakat att huset fortfarande rör sig, sjunker i hörnet i fråga, fast vi försökt fylla upp och leda bort vattnet.


Vi tog oss an att göra om vårt badrum efter en vattenskada och satsade då på teorier vi trodde på snarare än vad branchreglerna säger.....Det gör man ju på egen risk. Tanken att utgå från - vad är det värsta som kan hända och vad händer då i rummet, med materialen?

Nu hade vi väggar i trä, men inget golvbjälklag. Ingen plast i väggarna, vilket gör att materialet naturligt kan hantera, buffra och avge, en viss mängd fukt. Rinnande vatten är dock nåt annat. Vi behövde skydda träet där det kunde utsättas för större mängder vatten, speciellt om det inte kunde förväntas torka upp mellan gångerna. 

Här ser man skorstensstocken som står mellan kammaren och köket.

Vi valde att inte sätta tillbaka ett träbjälklag i det här fallet, då vi planerade att ha ett badrum i rummet. Vi samlade flera vattendragningar och våtrumsinstallationer i rummet på en gång. Då blev det ett begränsat utrymme som vi behövde "vattensäkra". Förr hade vårt vatten, vi har egen brunn, kommit in i huset i skafferiet. Nu grävde vi om (för hand...) så att från pumpdelen av huset där vattnet pumpas upp, leds vattnet ner under jord och upp igen i badrummet, där ackumulatortanken ska stå och allt vatten fördelas vidare i huset. I köket i rummet bredvid har vi vatten och även i ett litet badrum ganska rakt ovanför detta badrum. Det samlar vattnet i begränsade delar av huset. Kortare rördragning och färre platser som kan drabbas av vattenskador.


Vi lade fiberduk på sanden för att det grus vi hade för lutning av rör inte skulle sjunka ner i sanden. Någon plast i botten är direkt olämpligt i det här fallet, då vi tänker fylla grunden med hasopor, skumglas,  som en modern mullbänk. Ev fukt måste kunna sjunka undan. Markfukt stiger inte i hasopor så det behöver man inte skydda från. Hasopor är fuktokänsligt.

Påbörjad lerklining i grunden och upp på träväggarna. Här syns även den golvbrunn som hamnar i tankutrymmet, och inkommande vatten sticker upp, men en tillfällig smal koppling in till köket.

Vi satte ihop de lösa stenarna i grunden hjälpligt så inte hasoporen skulle rínna ut ur grunden. Vi lerklinade i grunden och en bit upp på timret. Den nivån kommer att täcka där golvnivån ska bli. Det ställe som blir sårbart i den här konstruktionen tänker vi är just mötet mellan vägg och golv. Hasoporen och det planerade gjutna lagret som ska bli golv tål och hanterar vatten, men träväggen är känsligare för återkommande vatten, åtminstone om det är rinnande. Om något skulle gå illa i rummet är det antingen vid rinnande vatten som i dusch, eller om det blir ett läckage av tex tanken och hela rummet översköljs av vatten. Det rinner väl undan rätt snabbt i de golvbrunnar rummet har, men kan ändå komma mot vägg och ner mellan vägg och golv just då. Leran buffrar fukt och torkar ur när det är torrare. Den torkar faktiskt så torr, normalt, att den är torrare än trä och därmed konserverar träet, torkar ur träet också.

Detta är duschhörnet. Man ser golvbrunnen som ska vara i själva duschen. Hörnet är i timmerväggar.
Ovanpå lerkliningen har vi fäst lite lindrev som rörelsedämpare/nötningsskydd. Ovanpå den fäste vi sedan just över området där vägg och golv ska mötas en gummiduk i Epdm. Sådan duk är giftfri och används annars till dammar i trädgårdar och tål en hel del. Så om det kommer massa vatten sköljande mot väggen ( tex om vattentanken går sönder), så ska vattnet stöta på gummiduken och inte timret. Sedan sipprar det, om det sipprar ner, längs duken och ner i grunden till hasoporen och bort utan att kunna göra så mycket skada, är tanken.

I ett annat blogginlägg berättar jag mer om hur vi gjorde med golvet, ovanpå hasoporen, "Badrumsbygge 2, Golvet".