Besök i passivhus

Min tanke med nytaget av denna blogg var att också berätta om den kurs i Ekobygg som jag går detta läsår, Bärkraftigt byggande och boende. Det har inte blivit så mycket av dessa planerade inlägg hittills, fast det finns mycket intressant i kursen att ta upp. Nu börjar jag mitt i med att berätta lite om det studiebesök kursen gjorde nyss hos ett passivhus  här i Dalarna.

Det var väldigt intressant. En familj med vuxna barn bestämde sig för att sälja det stora vackra äldre traditionella nästan herrgårdsliknande hus man bott i och bygga sig ett hus anpassat för dem och deras situation med passivhusstandard.

Man flyttade inte långt, utan byggde på en bit avstyckad mark  bredvid det gamla huset, vackert beläget i naturen.

Utsikt över trädgårdssidan

Huset ritades av en arkitekt i familjen och kunde anpassas precis efter önskemål och behov. Man fick råd av arkitekten om smarta lösningar, skönhetsskapande linjer och ekonomiska detaljer. Energibehovet i ett passivhus ska inte överstiga 12 W/m2 tillförd energi. (Det finns en del olika uppfattningar om definitionen, vad jag förstår) Hela konceptet är att huset ska vara så pass väl isolerat och energisnålt att man i princip med bara värmen från de boende, hushållsapparater och återvinning av värme från ventilationen ska klara värmebehovet.

Hus i två plan, förutom en påbyggd del som vardagsrum med högre i tak.

Det finns olika tekniker att bygga ett passivhus. Det här huset är inte något "prepphus", dvs det bygger inte på sådana lösningar att det kan klara långvariga strömavbrott, utan bygger på elektrifierad teknik, med ventilation med värmeåtervinning. Ventilationen är nödvändig även för fukthanteringen, då huset är så tätt att fukten skulle pärla sig på husets fönster annars. (Fukt kommer vi aldrig ifrån, varje person och levande varelse avger viss mängd fukt.) Man har dessutom frångått vissa saker, som att man har lite fler och större fönster än i grundkonceptet för att få de behagliga ljusinsläpp och siktlinjer som gör det härligt och harmoniskt.

En detalj som är energibesparande är den lilla kallfarstun runt entrén som fungerar som en luft- och värmesluss.

Vy över gårdsentrén med påbyggd carport.

 Själva huset är precis så stort man behöver och i övrigt finns gårdshuset med carport längs ned mot vägen. Längan fortsätter sedan med förråd, en glugg för cyklar och till sist mot trädgårdsvyn ett gästrum bestående av storstuga och badrum.

Carportlängan som övergår i bod, förråd och gästrum.

 I gäststugan har man endast denna kamin- och ett löst elelement- för uppvärmningen. Det räcker gott. I stora huset har man också en kamin. Den ger en fin mysfaktor och med endast 4 vedpinnar morgon och 4 vedpinnar kväll klarar huset värmen även en kall vinterdag.

Värmekällan i gästrummet.

Husägarna trivs verkligen med sitt boende och längtar inte tillbaka till sitt gamla hus. De säger att ingen borde bygga på annat sätt än med passivstandard på isolering av hus. Vem skulle köpa en vinterjacka som behövde tillförd värme av ett batteri eller nåt? Ingen skulle jag tro.

Det finns mer info att hitta:
https://www.igpassivhus.se/
Föreningen för energisnåla hus har gjort en kravspecifikation: https://www.feby.se/files/rapporter/kravspecifikation-feby12-bostader-jan.pdf

Badrumsbygge 2 Golvet

Detta inlägg handlar om vårt badrumsbygge i den timrade delen av huset och speciellt om golvet. Hur grunden gjordes kan man läsa om i inlägget "Badrumsbygge 1 grund"

Ovanpå den packade hasoporen.

Enligt uppgift ska man inte behöva ha fiberduk ovanpå den packade hasoporen. Det blir inte mycket som rinner ner i den vid övergjutning av lera eller betong, tydligen. Men vi lade en tunn duk. Ovanpå den är små hållare, armering och golvvärmeslangen.

Vi valde att gjuta ett golv i vattentät betong. Det blev vårt tätskikt, så att säga.  Den ska då vara så vattentät att det som kommer ut på andra sidan inte är mer än att det hinner dunsta. Det blir aldrig så mycket att det rinner. Men som sagt även om det når hasoporen så kan hasoporen inte ta skada av vattnet. Rinner det ändå vidare genom hasoporen så kommer det ner i marken. Här får man INTE ha någon tät duk som hindrar fukt att rinna iväg ner i marken. Då orsakar man i värsta fall fuktsamlingar.

Efter första lagret betong, lutningar

 Vi gjöt i två omgångar. Vi hade hjälp med det av vår snickare och denne rådgjorde även med betongfirman. På det första lagret mättes det in för lutningar i rummet, så att det lutade mot någon av våra tre golvbrunnar, i princip. Rören är lutade som det ska vara. Dessa fick blir riktmärken för nästa lager.

Här kan man se att i vänstra hörnet, till skillnad för bilden ovan, återstår bara en liten fördjupad fyrkant för duschplattan.

Det färdiggjutna golvet behandlade vi med vattenglas för att få en miljövänlig behandling och yta att lägga golvklinkers på. De mer konventionella ytbehandlingarna innehöll för mycket tveksamma kemikalier.

Hörnan under trappen där toastolen ska placeras.

Vi valde att lägga en slags mosaik av natursten i marmor på golvet. Natursten är mer fuktgenomsläppliga än hårt bränt klinker tänker vi och har möjlighet att torka upp lite bättre än klinker. Vi räknar dock inte med problem då vi även har golvvärmen som hjälper till att torka upp ev blöta på golvet.

Som avdelning mellan bastun och badkaret murades en liten mur upp. Den är också fuktokänslig så den blir bra som stänkskydd vid badkaret.

Som synes hade vi lagt första lagret lerklining på väggarna här i duschhörnan när vi lade mosaiken på golvet. Mosaik var inte riktigt så arbetskrävande som det kan låta. Stenarna satt på nät som var ca 50x50 cm.

 Marmorbitarna har lite oregelbundna former men ligger ändå så utlagda på näten att rutorna bara passade på ett sätt mot varandra. En sak som kan vara värt att tänka på när man använder sådan här mosaik är att vanlig fogmassa inte rekommenderas. Dels så är bitarna ca 1 cm höga och dels så är det rejäla springor mellan bitarna. Vanligen kan man inte förutsätta att "vanlig" fog klarar sådana springor utan att spricka. Det blir för tjocka lager helt enkelt. 

Golvbrunnen under badkaret, framför den nu kakelklädda lilla muren. Nyfogat golv.

En lösning som passade bra i vårt fall var att foga med c-bruk. Det tål fukt och kan hantera dessa mellanrum. Dessutom innehöll inte det här bruket lika mycket tveksamma kemikalier som fogar kan göra. Denna mosaik kan även användas utomhus, och då fogas på samma sätt.

Nedan några bilder på vårt nu färdiga badrum. Allt är listat och målat och det är klart!! Vi är så glada att ha det efter tre års arbete med det :)