Vadd mellan fönstren

Nu är det bara en vecka kvar till jul, var tog december vägen!?!

Lagom till att det blev lite mildare har jag nu fått ordning på fönstren. Det är bättringsmålat lite här och där, främst på fönsterbrädorna, och ett lager hårdoljevax är också på plats. Det ska bli lite mer oömt har jag tänkt mig.

 Fönstren är nödtorftigt rengjorda, så gott det gick när vattnet frös på ytter-rutorna. Innanför de lösa innerfönstren har jag lagt vadd av kardad ull, kardflor, i vitt. Lilla sonen har dekorerat med värmeljus i form av flugsvampar. I de andra fönstren har vi små granar. Vi har anslagslister och tätningslist i innerfönstren, så de är rätt täta, men jag har nu använt både "rem och hängslen" och även satt klisterremsor och därmed förseglat innerfönstren helt och hållet. De packas upp i vår!

Vintrig vy ut mot trädgården genom fönstret bredvid. Inifrån värmen är det vackert med det vintervita!

Julefrid - efter målningen....

Adventstiden skrider på. Varför har jag alltid så många projekt på gång? (Därför att jag är sådan...) Nån gång skulle jag vilja att det inte var något speciellt på gång, så att jag kunde ägna mig åt advent mer helhjärtat. Det är en härlig tid om man kan ta sig tid. Granris, dekorationer och stearinljus. Pepparkaksbak, glögg och lussebullar. Känn värmen av brasan inne när snön knarrar ute, och doften av julen.

Men detta år delar jag tiden mellan att sända leveranser till trevliga människor som valt julklappar hos Lyst :), där jag har fått förtroendet att slå in ytterligare några presentpaket innan leverans, och att måla i vardagsrummet. (Axlarna tål lite i taget, tips är yoga och värmd vetekudde!) Vi har inte haft riktig ordning sedan augusti då vi började med köksrenoveringen. Köket är nu tack och lov på plats, men inte alla detaljer ännu. Vi "sticker emellan" med att måla i det ändå utrymda vardagsrummet. Vi tänker inte utrymma det på nytt senare och ställa huset på ända igen :).

Det är inte direkt läge att julpynta när det ser ut så här, det är ju klart. Några adventsljus har det ändå kommit fram.

Vi har sedan tidigare gula tapeter i vardagsrummet, men hade inte målat varken tak eller lister. Dessa var trärena. Ett fönster har vi i rummet, mot söder visserligen men lite mörkt blir rummet ändå, då det är ganska avlångt inåt huset. Trärent tak sprider inte ljus så bra. Vi har nu bytt fönster till detta, som är lite högre. Eller egentligen lägre. Alltså, det slutar på samma nivå på höjden som tidigare, men nu går det lägre och släpper in mer ljus och mer utsikt över trädgården. Även när man sitter ner ser man ut nu. Det blev bra. För att binda ihop rummet mer med rummen bredvid, kök och matrum, och för att förstärka ljuset så målar vi nu både tak och lister i linolja, antikvitt. 

I matrummet är färgskalan den omvända, väggar i antikvitt och lister i gult. Det är det rum som har mest fönster och känns luftigast och ljusast, fast det ligger i öster. 

Inredningsmässigt blir det nog mest åt det traditionella, ser jag. Det vore roligt att vara väldigt unik och originell, men det kanske blir nån annan gång, om det visar sig att jag har förmåga :). Det lär gå ihop med mig och min smak också ....Jag får se det som så att bland alla trender så sticker jag kanske ut genom att inte vara trendig? Här blir det efter devisen ljus, lugn och efter husets karaktär.

 I matrummet intill får nu fönsterbrädorna ett nytt lager färg, och det ska följas av ett skyddande lager hårdoljevax idag. Efter lite justeringar med fönsterpassningen behövde de åtgärdas. Dessutom får man vara lite försiktigt med att ställa krukor på linoljevita brädor. Det kan bli gulnat. Man sätter lämpligen små tassar på krukorna, för att det inte ska bli för tätt, och inte fukt ska gå ner från keramiken. Det ska vi göra hädanefter.

Så om någon dag bara så är det dags att stryka gardinerna och binda upp dem på gardinstängerna av gärdesgårds-störar och sätta ljus och pynt i fönstren! Jag återkommer med bild på den vadd jag tänker mig mellan fönstren. Det är enkelglas med lösa innerfönster och precis lämpat att ha något mellan.

25 grader kallt nu, inte direkt läge att öppna innerfönstren, tyvärr.

Platsbyggd pärlspont i köket

Som sagt, efter 2-3 månader utan kök har vi nu börjat använda det igen, efter att som värst haft jordgolv och väldig extra ventilation, så att grannkatten smet in. Allt är inte klart, men det är mest målning som är kvar. Det får jag göra vartefter jag hinner med.

 Vi har satt tillbaka det mesta av den gamla köksinredningen. Den var inte så gammal, utan från 90-talet i mörk ek. Efter som det fortfarande är ett ganska mörkt kök, med endast norrfönster, så ville vi ljusa upp så mycket som möjligt. Vi behövde utnyttja varje möjlighet till förvaring också så i kombination med en förtjusning för äkta naturliga material, som pärlspont, så platsbyggde vi en del. Det är målat med antikvit linoljefärg från Allbäcks linoljefärger. 

Detta är vårt norrhörn, där de gamla skåpen sitter kvar. Vi har dock kompletterat med luckor i pärlspont ovanpå för att få en dold förvaring, och för att dölja eldragningar. Lägg märke till hur den smala vita kanten högst upp mot taket smalnar av, till höger i bild. Taket, ursprungliga handhyvlade brädor i gammal grön färg, är inte helt rakt :) Det orsakade snickaren en del bry, när inte luckan gick att öppna utan tog i taket....

 Som knoppar till luckorna använde vi porslinsisolatorer från Landskronas Lampfabrik.Vi hade dem över sedan vi satt upp lampor i taket, men inte behövde isolatorerna. De gör sig fint som knoppar, tycker jag och ger lite atmosfär som jag gillar :)

 På änden fanns en öppen rundad kvartshylla. (Den med fler detaljer som blev över ska jag lägga ut och försöka sälja av för övrigt. Intresse?) Den öppna hyllan var trevlig att ställa saker i för fint, men jag hade behov av mer förvaring, och är inte så förtjust i att damma. Lösningen blev att vi lät bygga ett litet hörnskåp i pärlspont ända upp i taket som avslutning på skåpraden.

Med te-bryggaren under, vi är inga kaffedrickare..., blev det ett jättebra litet te-skåp! Jag är så glad i det.:)

Design av vetekudde efter önskemål

Att slappna av med en varm och skön vetekudde mot något ömmande ställe, som nacken,  eller bara gosa in sig med en och ta det lugnt ett tag tycker jag är lyst i livet. Testa gärna!

Lyst Form designar och tillverkar en del vetekuddar. Några "fasta modeller" finns, men det kan tillkomma nya, och gör så också. Ibland är det på eget initiativ och ibland är det efter önskemål från någon.

Magvetekudde "T" kom till efter ett behov och ett önskemål av en beställare. Det var ett enda exemplar som var aktuellt, men nu har modellen hamnat i sortimentet.

"T" värmer skönt på ömma magar! Foglossning, mensvärk, förlossning...? Ett tvättbart kuddvar ingår.

Trådrakt blir det i vetekuddstillklippningen när man drar i en tråd och klipper därefter.

Det är några steg i tillverkningen av en vetekudde. Själva designen och konstruktionen kan ibland kräva en eller ett par provsömnader för att få till det hela rätt. Så klart är det mest ekonomiskt, inte minst för mig....,  om beställningen omfattar lite fler vetekuddar på en gång av samma modell då.

Jag tvättar linnetygerna, vilket det oftast handlar om, det är alltid bäst att göra innan sömnad. Det är något som är omsorg och kvalitet för mig, att tyget är urtvättat från ev tillsatser, och att det inte krymper så mycket som det annars kunde gjort. Det är så förargligt att köpa något som passar och så krymper det efter tvätt så man inte kan ha det.....Det har hänt mig vid inköp av plagg, fy!

 Jag fick förfrågan på modeller av rektangulära vetekuddar, och gjorde några förslag på hur sådana kan se ut, med olika kanalindelningar. Jag förespråkar absolut vetekuddar med kanaler/ indelningar. Vetet fördelar sig jämnare över kudden och ligger kvar på plats. Några olika linnetyger brukar finnas hemma. Denna gång tex denna vårligt gröna, vilket man valde. Sköna gröna vetekuddar!

För att få lite effektivitet på tillverkningen delar jag in i olika moment. Här syns kuddar fyllda till hälften, nålade och väntar på att sys ihop. Ju mer vete i en kudde, desto längre kan den hålla värmen. Men det är även andra sidor med mycket vete. För mycket gör kudden stel och oföljsam, vilket motverkar funktionen, och dessutom är det svårt att sy ihop en kudde, som är så full att vetet rasar ur när man tippar det minsta på den för att försöka få in den i symaskin!

 Jag rekommenderar att ha ett kuddvar om sin vetekudde. Det ska vara avtagbart och kunna tvättas. Det skyddar både mot smuts och nötning. En vetekudde är som vilken textil som helst och utsätts för bådadera.

Liten del av tillverkningen av vetekuddar i grönt lin. 

Som med all textil är det en hel del steg i tillverkningsprocessen, bara tygets tillkomst innefattar många.... Det betyder att det är tidskrävande och blir en kostnad. Jag hyser den största respekt för tiden och kunnandet som hantverk innebär. Med anda av Slow Living ansluter jag mig till tanken om färre saker, men med bättre kvalitet som håller längre. Det vill jag uppnå och välkomnar kontakt med både dem som delar min tanke om Lyst i livet med sin egen utformade vetekudde, och dem som kan ha behov av större serier av mina eller nyutvecklade modeller.

Under mitt köksfönster

Några små steg till i köket är gjorda. Det är fler steg än man tror som behöver tas, och det går fort mot jul! Blir det klart?? Det vore så härligt att ha i ordning :)

Vi har satt in ett köksfönster. Det fanns ursprungligen ursprungligen två, när huset bara var en liten stuga. Då fanns det ett mot söder och ett mot öster. När vi flyttade in i huset var det utbyggt framför det mot söder, och fönstret var alltså bortbyggt. Det fanns ett kvar mot öster. Det fönstret har vi nu "byggt in" med vår utbyggnad och ersatt med en gammal glasad pardörr mellan kök och det nya matrummet.  Resultatet blev ett fönsterlöst kök och MÖRKT. Nu när vi ändå fick lov att ta tag i annat i köket, så satte vi in ett fönster mot den enda återstående ytterväggen. Det blev då ett norrfönster. Det blir inte mycket sol in, men det blir helt annat ljus.

 Det är en rejäl fönsternisch av timmerväggen och tilläggsisoleringen utanpå. Fönsterbräda som heter duga. 

Vi ville ha bänkskiva framför fönstret för att kunna ställa saker och ha mycket arbetsyta. Vi har valt en laminatbänkskiva som heter myriad vit från LG Collection. Den är lätt diskret prickigt mönstrad i vit-grå toner, och vi tycker att den går bra ihop med övriga toner i vitt, grått, gult och grönt som vi har i köket.

Under fönstret behövde vi sätta rummets enda element. Lite varmt blir det ju av spispannan vi eldar för värmen med. Den står i köket. Men element behövs ändå för kalla dagar.  Man ska ju ha så fritt som möjligt framför ett element för att få nytta av värmen, så skåp under fönstret kom inte på fråga. Dessutom fick vi göra ventilationsgaller i själva bänkskivan över elementet för att få lite värme uppåt också.

Vi lät sätta ett hyllplan (Vilket har lite stöd även under mitten mot golvet) med luftiga spjälor där vi kan placera alla brickor, galler och plåtar. Dessa hade länge behövt en plats.

Jag behandlade det synbart bara träet med samma  hårdoljevax (Osmos) som golvet. Det passade bra här tycker jag. Det blir en skyddande yta, utan att behöva lacka. Blir det hack och behov av nytt lager, kan man bara måla på och behöver inte slipa hela ytan som med en lack.

 För att kunna få ett städat lugnt uttryck då och då satte jag tyg att dra för framför brickfacken. Det blev ett par vackra gamla linnehanddukar. Jag tror att de är hemvävda. De är fyndade på loppis. Jag har satt dit knytband i bomull ton i ton med de naturvita handdukarna och knutit dem runt en gardinstång i mässing som sitter under bänkskivan.

De rejäla linnehanddukarna har även vackra monogram broderade. Det är inte vårt monogram, men det spelar ingen roll. De är så vackra i sig.

Snickarna har lämnat köket!

Så äntligen efter mer än två månader kan vi så smått flytta in i vårt kök igen! Gissa om det känns underbart!

Snickarna har avslutat, och nu hänger det mest på mig. Det är en hel del målning som ska göras, på all den platsbyggda pärlsponten jag ville ha. 

Städa ur alla sågspånen är ett kärt besvär, även om det kommer att ta ett tag att få ut alla.

 Norrhörnet i vårt kök är det som är mest färdigt. Där har jag målat lite under tiden. Ett fönster är insatt mot vägen och små luckor i pärlspont över de "gamla luckorna". 

Vi har valt att behålla mycket av den gamla köksinredningen, delvis för att den inte var så gammal och inte på något sätt utsliten. Lättare blev det kanske inte för snickarna med alla min speciallösningar, men det kändes som resursslöseri att slänga ut fullt fungerande saker. Ny köksö med stenskiva, där vedkistan ska få sin plats, när jag målat. Komplement är en flyttbar köksö i ek, som skymtar lite.

 

Nu är det verkligen skillnad mot när det var som värst då hela rummet var tomt och hade jordgolv... Nu har vi ett golv i våg, på friska bjälkar och väl isolerat med träfibrer. Det blev ett självbärande trägolv. Jag har hårdvaxoljat det. Allt blir inte helt som man tänker sig, och det finns många detaljer som är lite si och så med. Golvet är en. Det förlorade visst en del i träkänsla, - och det blev halt. På strumpfötter kan man nästan åka skridskor, vilket ungarna nu gör. Fördelen är ju att det är lättare att torka av. Men väldigt hårt är det inte, flera märken finns redan....

Detta fönster var verkligen efterlängtat. Utan fönster i ett rum blir det verkligen grott-känsla. Det blev en riktigt djup nisch (timmervägg), och att nå fönsterhakarna när vi nu har en bänkskiva framför blir lite problematiskt....

Ljuset strömmar in, men inte solen, då den aldrig står i just detta läge. Det som blir däremot är en viss insyn, som vi inte haft förut. Jag lär sätta någon slags insynsskydd i nederdelen av fönstret. Jag tror att det måste bli långt in vid fönstret så att vi kan använda nischen. Hur fäster man en ev gardinstång mellan två väggar? Jag har funderat på någon skärm, men då behöver den stå i nischen, och jag vill inte ha för mycket plock. Fruktfatet ska nog ha rätt ensamt majestät där. Förslag på lösningar mottages gärna.

Följetången fortsätter senare för intresserade :)

Dopklänning, Doptunika Viking

En ny dopklänningsmodell har lämnat ritbord och symaskin och trätt ut i dagens ljus. (Ärligt har den legat länge på ritbordet och väntat...) Det är en ren enkel modell, så som jag brukar gilla bäst, denna gång inspirerad av medeltida linnekläder. Dopklänningen passar fint både till pojkar och flickor.

Under grövre plagg hade man linnekläder, tunikor av olika slag. Det gemensamma var att de var enkla till modellen, man var mycket ekonomisk i skärningen då textil är ett material med mycket arbete bakom och man slösade inte bort något om det kunde undvikas. Det blev ofta plagg av raka stycken, efter de bredder som kom ur vävstolen. Bredderna var inte så breda som de brukar vara idag.

Var man välbärgad satte man kilar i plaggen för att få mer vidd, det visade på att man hade råd med mycket tyg. Jag har namngett denna modell Doptunika Viking för att anknyta till dess ursprung.

Ärmen är en i princip rak isättning, med nedhasad ärm. Plagget är lätt A-format, då lite extra vidd är tillagd nertill. Halsringningen har ett sprund, för att man ska få igenom huvudet. Ingen övrig knäppning finns. Infodring till sprundet är nersytt på insidan och sömmen dold/dekorerad med korsstygn i grov lintråd, enligt medeltida modell.

Klänningen mäter en meter i hel längd, och också enligt medeltida modell så kan man välja att dra i en dragsko i nedre fållen och göra en påse av klänningen.

Liksom halsringningen är även ärmen fållad med korsstygn.

I sidan sitter små diskreta trådhällor att trä dopbandet i om man väljer att ha det i midjan.

 Närbild på knäppningen av sprundet. 

En knapp i pärlemor sitter på insidan av ringningen, och sprundet knäpps med en flätad och vaxad lintråd.

Intresserad av unik modell?

Just denna klänning finns i ett exemplar just nu i stl 68 cl i E-butiken. Det kan bli det enda exemplaret som ser ut exakt så här också, om inte någon gärna vill ha just så här. Jag tänker ändra lite på modellen och justera linjen runt halslinningen. Den nu skjortbröstliknande bröstbrodyren kommer att blir "smalare" och placeras närmare runt själva sprundet.

Äntligen skymtar ett lagt köksgolv!

Det blir inte alltid som man tänkt sig, så är det verkligen.

Men snart snart når vi ett slut på denna följetong om vårt köksgolv. Vi tog upp det gamla träundergolvet i vårt kök. Vi trodde att det var originalgolvet, men kanske inte. Det syntes att man hade varit och bytt brädor och lagt rör, och hur hade man annars kunnat spruta in vitt skum under brädorna ovanpå den gamla (ursprungliga?) isoleringen?

 Vi beslöt att när vi ändå skulle isolera om golvet, det var ack så kallt, 15 grader i köket var inget ovanligt, så skulle vi lyfta och se efter under hur bjälklaget såg ut. Under brädorna, fanns ett halvmodernt lager vitt skum insprutat - ovanpå en blandning av sten, kalkbruk och sågspån och gud vet vad, jord. Det var riktigt tungt och vi kärrade med skottkärra för att få bort det.

 Bjälklaget var av rundstockar på 75 cm avstånd från varandra. De låg upp-pallade på små rösen av sten, och i övrigt löst utan sk. "hängslen" fästa i nån vägg. Först såg själva bjälklaget ok ut, friskt, så tanken var att då behålla det. Några av grundstockarna under väggarna såg däremot betydligt värre ut. En sida fick vi lov att byta ut helt, men de andra sidorna var bara lite lindrigt angripna. Tack och lov att snickarna dök upp till slut och kunde hjälpa oss med detta!

När vi såg närmare efter på rundstocksbjälkarna visade det sig inte så bra trots allt. I ändarna och underifrån hade det blivit ganska påverkat av markfukten, och var även dessa lite "kexiga" här och där. Tråkigt nog stod vår vedpanna, med vilken vi eldar och värmer huset via en accumulatortank, inte på någon gjuten klack, utan på bjälklaget. Jag antar att den inte räknas för tung för det, men om då bjäklaget är dåligt är det ingen bra lösning....

Så här ser det ut idag. En klack är gjuten för vedpannan och nästan klar, nytt bjälklag är inlagt, och ISOLERING på plats (Gissa om det gjorde underverk för inomhusklimatet!!)

Vi har använd oss av Feelingwoods lösullsträfiber. Det är naturmaterial (!), isolerar bättre än glas/stenullsfiber i samma tjocklek, sticks inte och dammar inte mycket alls. Under ligger en diffussionsöppen duk. Det känns sunt med naturliga metoder i ett gammalt timmerhus.

En underbar doft av trä mötte mig i dörren, för jo, det blev trots allt ett nytt trägolv. Det är ett Föllingegolv där man kunde få rätt tjocklek, och i hela längder. Vi ska behandla det med osmo hårdoljevax, för att få en lite tåligare yta. Trots allt är det ju ett kök och vi kommer allderles säkert att slabba en del. Några plankor ligger redan på plats, och gissa vem som kommer att dansa lycklig när det är helt på plats?

Nu är det uppbyggnad som gäller, det känns som om vi är på rätt sida av berget nu. Ute har vi idag fått hjälp av grävare att dränera på ovansidan av huset, så att inte samma situation ska kunna uppstå igen, med fukt under huset. Vi har även sett till att ventilationen ska funka mycket bättre.

Det blev en väldig massa rör som skulle ner. Man anslöt dagvatten från de bakre stuprören, ner till en avrinning, samt dränering - och ett jordrör som ska komma upp i skafferiet. Det är fri jordkyla på sommaren och lätt förvärmd luft på vintern, modell Sara May.

Det är kanske förståeligt att jag varit lite splittrad av detta på sistone. Alltid är det något att göra, förstå, besluta och skaffa fram. Mycket tid har det gått till renoveringen, även om vi inte gör allt själva. Men jag har ändå prioriterat de kunder som gjort beställningar, så jag tror inte någon har farit illa av det. Men så många blogginlägg har det inte blivit. :)

Nytt i Lyst E-butik - Linnen med fattigspets

Idag skiner solen gyllene och skönt, om än inte så varmt. Det blåser lite. Ett tillfälle att ta vara på mellan skurarna, och jag fotar lite på mina nyligen färdiga linnen med fattigspets, som nu ligger i E-butiken.

Det är linnen av modellen Kronblad i min Björk Kollektion i linfärgat lin, som är tvättat innan sömnad.

Under bysten är en avskärning gjord av en lååång rad fattigspetsar, alla vikta och ihopfogade för hand.

Baksidan är lite insvängd i svanken för en slankare linje, medan framsidan endast har bystinsnitt och sitter ledigare om magen. Man trär linnet över huvudet, och det ska sitta lite löst, men är inte överdrivet rymligt.

Fotosafari i min björkbacke i sensommarsolen. De bilder som blev här finns i E-butiken som produktbilder. Välkommen in!

Den sista glöden av gyllengrönt? Ett och annat blad skiftar redan i gult...

Renovera köksgolv i trä

 Följetongen hela huset i kaos fortsätter, och med en hel del förberedelser med att ställa undan för att komma till målet att isolera köksgolvet, har vi nu kommit så långt att vi börjat slita loss lite plastmatta.

Själva plastmattan låg inte så hårt limmad, så det går ganska bra att få loss den. Under mattan ligger olika skivor. Olika - i tjocklek och material. Mest är det en porös slags träfiberskiva. Skivorna är spikade rakt i det underliggande trägolvet.

 Det lär vara det golv som är i original i huset. Antagligen mer än 100 år gamla. Det är smalare brädor än jag hade väntat, men riktigt rejäla, de är 3,5-4 cm tjocka, så de är verkligen självbärande. Vi får se hur långt avståndet är mellan bjälkarna när vi kommer ner så långt. Här ser man en glipa mot hallen, där hallens golvvärmerör tittar fram vid de grova köksbrädorna.

På del av golvet syns någon brun färg - mellan brädorna?!

Det finns en del fula skador. Några fyrkantiga hål efter en liten innervägg.

En plastmatta är inte nödvändigtvis idealiskt i ett gammal hus byggt diffussionsöppet, där fukt ska kunna vandra och torka ut, utan plastspärrar. Lite fundersamma har vi varit på träets skick under plastmattan. Det är spännande att se allra underst och vi håller tummarna för att allt är friskt!

Så var det frågan hur vi ska ha golvet efter isoleringen. Det är nåt vi måste bestämma.

 Det finns lite olika alternativ. Man kan lägga tillbaka originalbrädorna (ett mervärde för huset, tycker jag, om brädorna är friska) - i detta fallet nödvändigt tror jag- slipa golvet och ha ett bart trägolv. Man kan alternativt måla golvet om man tytcker att skadorna på ytan är för illa.

Att lägga in ett helt nytt trägolv har vi valt bort. Möjligen komplettera om det behövs, men kan man inte använda originalgolvet, så vill vi hellre ha en matta. Dock inte i plast! Då är det en i naturmaterialet linoleum som är på lut.

Men ett beslut är lite svårt att ta. Jag får avvakta till mer av golvet är bart.

 Urhugget i golvet även det efter innerväggen mot en fd liten hall. Den väggen togs bort innan vi flyttade in. Det gjordes i samband med att plastmattan lades.

En mer lustig detalj, en kork i golvet! Antagligen ersätter den en kvist?

Lilla sonen hittade en 25-öring på den svarta papp som låg under skivorna. Den hade gjort ett avtryck av myntet på golvet...

Fortsättning följer och antagligen mer beslutsvånda...:)

Speglar under snedtaket

Ett litet steg till i den process som är vårt boende ;). Man blir väl aldrig "klar" med ett hus, och det har sin tjusning, men nog är det underbart med avslutade projekt också!

Ett litet tag till har tagits i vårt sovrum under snedtaket. Vi har flyttat upp de väggfasta bokhyllorna vi hade i vardagsrummet och satt ett par på var vägg om sovrummet, under snedtaket. Där passar de bra, tycker vi.

 Sovrummet var förut större och hade en smal trapp upp från vardagsrummet i ena delen. Den trappen har vi nu, med ombyggnaden, tagit bort. Det blev ett lyft, så är man mer ostörd i sovrummet. Vi passade även på att bygga en ny innervägg i sovrummet. Det blev då lite mindre, men ändå ganska rymligt. Det blev då en liten efterlängtad klädkammare att gå igenom innan man kommer in i sovrummet. Det har jag gjort ett inlägg om förut.

Den nya innerväggen är i pärlspont och är nu målad med tre lager linoljefärg i antikvitt. Rummets lister var obehandlat trä, och gav en viss atmosfär, som jag tycker om. Nu blev de nya listerna väldigt avvikande. Jag försökte behandla dem med färgad dekorvax, och olja, men det blev inte bra. De lite luddiga listerna såg närmast smutsiga ut, och inte bara lite mörkare....

Lösningen blev till slut att jag målade dem med en täckande linoljegulockra. Det blev ungefär samma mörkhet. Så en gavel med målade lister, och resten naturellt....så småningom blir nog någon list, runt fönstret antagligen, också målad med denna gula för att hålla ihop det hela.

Jag har placerat tre speglar invid varandra, de två yttersta på gångjärn, ett knep för att kunna se sig från fler håll i spegeln. Praktiskt bl a när man fixar håret. Men så var det detta med snedtaket. Lutningen ger inte utrymme för att ha dem på en rak linje - så då blev det en sned. Jag tycker att det är lite kul med speciella lösningar, och tur är väl det :). De yttersta speglarna  i guld är Ikea och den mittersta är en gammal med träram som passar de obehandlade listerna. Ett par lampor lyser upp.

Snedtaksfönstret som en gång satt över trappuppgången, släpper in dagsljus, men kommer nog att tas bort i framtiden. Det läcker....(Eftersom jag är jag har jag planer för hur det skulle kunna bli då, en kamin i vardagsrummet, där skortsenspipan då kan gå upp där fönstret varit.)

Maskinhuset i Grängesberg

Ett vackert hus i Grängesberg, Gruvans Maskinhus på exportfältet. Maskinerna har tystnat för länge sedan, men nu lever huset upp igen. AB Samarkand har i samarbete med näringsliv, föreningar mfl ansökt om stöd

 av Leader Bergslagen för att visa upp attraktiva sidor av orten.

Byggnaden projekterades, ritades och uppfördes 1938-1941 av gruvbolagets egen byggnadsavdelning.

Maskinhuset rymde ett flertal olika komponenter för gruvans drift såsom världens sannolikt kraftfullaste bergsspel för uppfordring av malmen, omformare för gruvspelens strömförsörjning, kompressorer för tillverkning av tryckluft, brytare för elkraftförsörjningen i gruvan och styrningen av vattenpumparna. Maskinerna var styckeexemplar och specialtillverkade för driften.

Man har ställt iordning huset för besökare dels som historiskt märke och dels som konsthall.

Som allra första utställning visas Mia Malmlöfs stora kraftfulla bilder. Man sökte speciellt något som kunde göra sig i den stora byggnaden.

 Bilderna är i akryl på plexiglas och funkar bra i lokalens ruffa ton, där del av maskiner är kvar.

 Huset har högt i tak, vilket traverserna på sin tid krävde och underbara vackra fönster som ger ett härligt ljusflöde.

 Maskin som mätte tryck står vid ett enormt svänghjul. I bakgrunden fyra av tavlorna. Man ser lite av proportionerna!

Denna tavla i lite milda toner tyckt jag bäst om.

Detta är en motor som jag antar driver det enorma hjulet bredvid. Det är inte så väldigt länge sedan den var igång ändå. En man på besök hörde jag säga att han tyckte det var så kul att huset öppnades, för här hade han arbetat.

Längdmeter med elskåp av större skala....

Lite slitet är det allt, med till viss del är det en del av charmen.

En liten gruvutställning fanns på plats...

...liksom en fotoutställning med foton av Albin Hansson från när det verkligen begav sig och Gränges gruvor var på topp. Snart har vi dock en nyöppning av gruvor på flera håll i trakten, få se vart det beger sig?

Inte är det en tillfällighet att man väljer just dessa bilder av Källfalllets vitt berömda byggnader? Nu är det bara en fråga om när för rivningen. Ändå var det inte länge sedan de var bebodda. Har man ögon för vad som är unikt och typiskt så borde det puffas lite mer för dem! På andra ställen har man just gjort så  med mycket lyckat resultat.

Stort lycka till, till projektet!

Maskinhuset har en FB-sida.