tisdag 12 maj 2009

Att sporrmarkera eller inte sporrmarkera...

.....det är frågan.

Att sporrmarkera var något som man lärde sig i slöjden i småskolan. Man sporrmarkerade insnitt, markeringar och även där sömmen skulle sys. Man lägger ett kalkerpapper på båda sidor om tyget/tyglagren och sporrar genom både papper och tyglager så det fastnar markeringar på tyget från kalkerpappret.

Jag kommer ihåg ett gult linne som jag sydde i slöjdpåsegrovt bomullstyg. Av någon anledning så var sporrmarkeringen på rätan där man skulle sy själva sömmarna. Behöver jag säga att jag inte sedan lyckades få sömmen precis i den linjen när jag sydde ihop? (Man syr ju från avigsidan?!) Följden blev att markeringen syntes på plaggets rätsida. Inte snyggt. Dessutom gick det inte bort i tvätten. Jag kommer inte ihåg om vi försökte med andra medel att få bort det, men jag minns att jag inte använde linnet....
Så sporrmarkeringar har säkert sitt värde, men använd det sparsamt och på lämpligt ställe!

Det finns nuförtiden flera varianter att tillgå. Man kan använda vanlig skräddarkrita som finns som små fyrkanter eller vässbara pennor. De markeringarna går sedan att borsta bort. Det finns även pennor, vars färg går bort av sig självt med tiden- på några dagar. (Se bild ovan) vill man ha bort det direkt kan man blöta lite på markeringen.


Man kan försiktigt försiktigt klippa ett litet jack i kanten på sömsmånen för att markera ett insnitt eller viklinje. Sedan viker man med hjälp av dessa.
Att markera för själva sömmen tycker jag är ett överflödigt arbete. Det är bättre att markera sömsmånen. Tex en centimeter utanför mönsterdelen. Sedan klipper man noga med den sömsmånen och vid sömnad så låter man tygkanten gå mot markeringen för en centimeter på symaskinen så att man syr med precis en centimeters sömsmån. Smidigt och precist.
Säkert finns det fler tips på markering och smidig sömnad. Det kan slå ner den bästa när man upptäcker att framstycket på den nysydda vita dopklänningen har gula markeringar som inte går bort....Såklart express-sänder jag mer tyg, men det är roligare att inte behöva sy om, eller hur?

Inga kommentarer: