Hempcrete - Hampakalk ett byggmaterial på frammarsh

Det har inte blivit så mycket berättat ännu från kursen i Bärkraftigt byggande och boende som jag går. Den avslutas nu i terminsslutet juni-20. Det har varit en intressant och givande resa. Kursen är upplagd som en distanskurs över ett år med 25% fart. En gång i månaden är det träffar en torsdag och fredag i vackra Stjärnsunds Herrgård.

På träffarna ges föreläsningar i olika vinklingar av olika insatta experter både från Högskolan Dalarna och andra. Kurslitteraturen är Varis Bokalders och Maria Blocks "Byggekologi", ett omfattande verk i ämnet med fler vinklingar än jag först trodde hörde till.

Genom kursen, som ett rött snöre, löper den projektuppgift som gör att man verkligen tar sig an alla delar. Var och en, eller i par, ska som projekt ta sig an en verklig eller tänkt byggnationsuppgift. Min började med att handla om en inglasning och slutade med en utbyggnad av en husgavel. Det börjar med visioner, önskemål och krav fortsätter med skisser, material och lösningar, och slutar med ritningar, bygglov och en text om vad det är man gör i sitt projekt, där flera adekvata punkter att tänka på ska vara med.

En annan sak som är verkligt värdefull är med-deltagarna i kursen. Det är väldigt intresserade människor, ofta med spetskompetens av något slag. Det kan bli mycket intressant informationsutbyte om olika projekt och allt annat som kan vara relevant. Ett riktigt fint nätverk blir det! Normalt gör man också en studieresa tillsammans. Den fick ju tyvärr utgå i dessa coronatider. Några besök på närmare håll fick vi in första terminen i alla fall, som tur var.

För att jag är med i det här gänget nu fick jag tipset om ett Webinar om hampakalk. Nu när allt behöver ske på distans och digitalt får man ta till sig de praktiska aspekterna. Jag kunde sitta hemma och ta del av vad man berättade på helt andra platser, samordnat i Göteborg av Sustainable Business Hub, med föreläsande experter från både Lund och Frankrike.

Jag räknar inte med att ha någon hampakalk i mitt projekt, men det är ett intressant material. I Frankrike finns flera aktörer, såväl arkitekter, byggfirmor som maskintillverkare och tillverkare av produkter av hampakalk. Man har kommit riktigt långt, och man forskar runt det. Bla har man fått kontrakt på att tillverka OS-byn i Paris 2024 i denna metod.

Det är ett naturligt material av endast hampaskävor (de vedliknande bitar som blir kvar när man tagit bort de långa fiberna) vatten och kalk. Det har många goda egenskaper, inom fukthantering, mögel, isolering och brand. Det tar även upp koldioxid, är så kallat "carbon negative energy efficient". . Det förutsätter en trästomme (också naturligt och förnybart material) som byggs in i hampakalken. Träet blir då skyddat från både fukt och brand.

Man kan såklart också göra annan sorts isolering av hampa än hampakalk.

Man kan använda det vid såväl nybyggnation som vid renovering. Lunds Universitet forskar i Sverige i samarbete med fler universitet och Energimyndigheten om detta och har ett testhus i Visby. Sedan gammalt användes mycket hampa och hampakalk på Gotland, innan odlingsförbudet av hampa.

Så till renovering av äldre korsvirekshus fungerar det fint, och höjer isolervärdet om man ersätter gammal fyllning av strå och lera med hampakalk. I modernt byggande finns det flera sätt att gå tillväga, även hela färdiga paneler att bygga med finns på marknaden, från franska företaget LB Eco Habitat.

 Man kan ha hampakalk som yta utvändigt, ev med ett extra kalklager, eller klä in byggnaden med tex trä. Jonas Nilsson i Landskrona är pionjär i Sverige och bygger det första certifierade hampakalkhuset, bostad, i Sverige i samarbete med House of Hemp.

Det finns så mycket bra och spännande! Det gäller bara att det kommer fram.