onsdag 11 mars 2020

Inredning i hallen, färg och funktion

Vår hall är nu äntligen färdig. Allt är byggt, målat och tapetserat och dessutom möblerat och uppmonterat. Det är nästan overkligt ljuvligt när man bott på en byggarbetsplats flera år.

Vi beslöt, när vi ändå skulle göra om efter vattenskadan och samla alla "vattenfunktioner" i det nya badrummet, att ta bort det lilla badrum som funnits i hallen. Jag har en förkärlek för rum med lite rymd, där man kan röra sig och andas. Nu när vi har hela första utrymmet man kommer in i som en hall känns det inte så tvärstopp när man kommer in genom dörren, utan mer välkomnande och avslappat tycker jag. Dessutom blev det nu möjligt att öppna upp mot söder och trädgården och låta ljus, om än indirekt, komma in i hallen genom vårt punschveranda-rum, som vi vinterbonat.

Från en veranda med tak kliver man numer in i den mer öppna rymliga hallen.
Vi passade på att också sätta i ett fönster bredvid ytterdörren för att även från det västra väderstrecket få in mer ljus i hallen. Golvet är ett bärande trägolv som vi behandlat med hårdoljevax. På vissa partier har vi fällt in marmormosaik som blev över från badrummet. Listerna är målade gröna i linoljefärg i en blandning jag gjort av gul oxid och kromoxidgrön, den ljusare sorten.

Längs väggen/trappan har vi hatthylla med klädstång. Vi tillverkade den själva av träskiva, konsoler och mässingsstång. I bakkant sitter även några krokar. Då kan man kliva in i hallen på sisalmattan och hänga av sig.


Väldig förbättring sedan vi tagit bort det fula och vattenskadade laminatgolvet och fått allt på plats igen.....


Här kan man se hur vi låtit ta upp en öppning från hallen till uterummet/punschverandan. Vi köpte gamla pardörrar med mycket glas så att ljuset kan komma igenom även om vi stänger igen. 
Den gamla öppningen till uterummet var i vardagsrummet. Den har vi satt igen och fick en helt annan möblerbarhet.
De väggar som inte berördes så mycket av badrumsflytten hade tapet ovanpå gips sedan tidigare. Dessa tapetserade vi om och fick äntligen hela tapeter i enhetlig färgskala som passar oss. Väggarna mot uterummet gjorde vi om efter att ha tagit upp den nya dörröppningen. Vi satte "panel" i trä av golvbrädor. Det blev gediget och det är inga problem med att fästa upp saker på väggen längre. Dessa väggar målade vi med äggoljetempera i ljus nougatfärg, blandad av byggnadsvårdsbutiken här i Ludvika. Taket är också målat i äggoljetempera, i vitt. Temperan är en behaglig färg att arbeta med.


Till höger när man kommer in har vi ställt en lös hylla (fast säkerhetsinfästning i överkant) för förvaring i hallen. För att det inte ska se så stökigt ut med allt plock har jag gjort draperier att dra för när man vill ha ett lugnare renare intryck i hallen. Jag har gjort en övre del på draperiet som döljer gardinstång och ringar för ett renare intryck. Tyget passar så bra till tapeten också, fantastiskt att hitta! Under elementet står en plåtskobricka för blöta skor. Blöta vantar funkar bra på elementet, så det har vi kvar, fast barnen inte blöter så många vantar längre.

Hyllan är faktiskt en hylla från Ikea. Den var överkomlig i pris och i trä. Den går inte hela vägen in i hörnet. Dels för att elementet är i vägen. Det lämnade en liten plats att sätta upp två studenthängare i mässing. Där hänger vi undan trädgårdskläderna nu. Jag vill inte gärna att man möts av dem det första man ser och någon groventré har vi inte, så det här blev en lösning.


På andra sidan öppningen till uterummet har vi låtit göra en liten inbyggd nisch. Den är egentligen tänkt att ha som garderob för kläder som inte används i säsong och så, men andra behov gör att den tillsvidare används som litet datorutrymme.



Dörren till nya badrummet lät vi vara trären. Den är vacker så och träet skänker lite värme i färgskalan. Dörren är en gammal dörr jag fått skrapad som födelsedagspresent en gång. Den hade vi till rummet redan förut.

Badrummet ligger mellan trappuppgången och vår minitvättstuga. De nya- raka!!- tvättstugedörrarna fick handtag av trädgårdsgrenar. Det kändes helt rätt i hallmiljön. Framför tvättstugevrån fällde vi in mer golvmosaik. Dels är det tåligt och lätt avtorkbart och dels tycker jag att det ser så kul ut, nästan som om det väller ut golv från badrummet :)

Gammal kont med förvaring av raggsockor. Alla golv är inte så varma dessvärre......

Jag är så glad och njuter verkligen både av att det nu är funktionellt för oss och av färgschemat i grönt, vitt, och natur. För mig skapar det både viss elegans och ro.

tisdag 25 februari 2020

Besök i passivhus

Min tanke med nytaget av denna blogg var att också berätta om den kurs i Ekobygg som jag går detta läsår, Bärkraftigt byggande och boende. Det har inte blivit så mycket av dessa planerade inlägg hittills, fast det finns mycket intressant i kursen att ta upp. Nu börjar jag mitt i med att berätta lite om det studiebesök kursen gjorde nyss hos ett passivhus  här i Dalarna.

Det var väldigt intressant. En familj med vuxna barn bestämde sig för att sälja det stora vackra äldre traditionella nästan herrgårdsliknande hus man bott i och bygga sig ett hus anpassat för dem och deras situation med passivhusstandard.

Man flyttade inte långt, utan byggde på en bit avstyckad mark  bredvid det gamla huset, vackert beläget i naturen.
Utsikt över trädgårdssidan

Huset ritades av en arkitekt i familjen och kunde anpassas precis efter önskemål och behov. Man fick råd av arkitekten om smarta lösningar, skönhetsskapande linjer och ekonomiska detaljer. Energibehovet i ett passivhus ska inte överstiga 12 W/m2 tillförd energi. (Det finns en del olika uppfattningar om definitionen, vad jag förstår) Hela konceptet är att huset ska vara så pass väl isolerat och energisnålt att man i princip med bara värmen från de boende, hushållsapparater och återvinning av värme från ventilationen ska klara värmebehovet.
Hus i två plan, förutom en påbyggd del som vardagsrum med högre i tak.

Det finns olika tekniker att bygga ett passivhus. Det här huset är inte något "prepphus", dvs det bygger inte på sådana lösningar att det kan klara långvariga strömavbrott, utan bygger på elektrifierad teknik, med ventilation med värmeåtervinning. Ventilationen är nödvändig även för fukthanteringen, då huset är så tätt att fukten skulle pärla sig på husets fönster annars. (Fukt kommer vi aldrig ifrån, varje person och levande varelse avger viss mängd fukt.) Man har dessutom frångått vissa saker, som att man har lite fler och större fönster än i grundkonceptet för att få de behagliga ljusinsläpp och siktlinjer som gör det härligt och harmoniskt.

En detalj som är energibesparande är den lilla kallfarstun runt entrén som fungerar som en luft- och värmesluss.
Vy över gårdsentrén med påbyggd carport.
 Själva huset är precis så stort man behöver och i övrigt finns gårdshuset med carport längs ned mot vägen. Längan fortsätter sedan med förråd, en glugg för cyklar och till sist mot trädgårdsvyn ett gästrum bestående av storstuga och badrum.

Carportlängan som övergår i bod, förråd och gästrum.
 I gäststugan har man endast denna kamin- och ett löst elelement- för uppvärmningen. Det räcker gott. I stora huset har man också en kamin. Den ger en fin mysfaktor och med endast 4 vedpinnar morgon och 4 vedpinnar kväll klarar huset värmen även en kall vinterdag.

Värmekällan i gästrummet.
Husägarna trivs verkligen med sitt boende och längtar inte tillbaka till sitt gamla hus. De säger att ingen borde bygga på annat sätt än med passivstandard på isolering av hus. Vem skulle köpa en vinterjacka som behövde tillförd värme av ett batteri eller nåt? Ingen skulle jag tro.

Det finns mer info att hitta:
https://www.igpassivhus.se/
Föreningen för energisnåla hus har gjort en kravspecifikation: https://www.feby.se/files/rapporter/kravspecifikation-feby12-bostader-jan.pdf

Badrumsbygge 2 Golvet


Detta inlägg handlar om vårt badrumsbygge i den timrade delen av huset och speciellt om golvet. Hur grunden gjordes kan man läsa om i inlägget "Badrumsbygge 1 grund"

Ovanpå den packade hasoporen.
Enligt uppgift ska man inte behöva ha fiberduk ovanpå den packade hasoporen. Det blir inte mycket som rinner ner i den vid övergjutning av lera eller betong, tydligen. Men vi lade en tunn duk. Ovanpå den är små hållare, armering och golvvärmeslangen.

Vi valde att gjuta ett golv i vattentät betong. Det blev vårt tätskikt, så att säga.  Den ska då vara så vattentät att det som kommer ut på andra sidan inte är mer än att det hinner dunsta. Det blir aldrig så mycket att det rinner. Men som sagt även om det når hasoporen så kan hasoporen inte ta skada av vattnet. Rinner det ändå vidare genom hasoporen så kommer det ner i marken. Här får man INTE ha någon tät duk som hindrar fukt att rinna iväg ner i marken. Då orsakar man i värsta fall fuktsamlingar.

Efter första lagret betong, lutningar
 Vi gjöt i två omgångar. Vi hade hjälp med det av vår snickare och denne rådgjorde även med betongfirman. På det första lagret mättes det in för lutningar i rummet, så att det lutade mot någon av våra tre golvbrunnar, i princip. Rören är lutade som det ska vara. Dessa fick blir riktmärken för nästa lager.

Här kan man se att i vänstra hörnet, till skillnad för bilden ovan, återstår bara en liten fördjupad fyrkant för duschplattan.
Det färdiggjutna golvet behandlade vi med vattenglas för att få en miljövänlig behandling och yta att lägga golvklinkers på. De mer konventionella ytbehandlingarna innehöll för mycket tveksamma kemikalier.

Hörnan under trappen där toastolen ska placeras.

Vi valde att lägga en slags mosaik av natursten i marmor på golvet. Natursten är mer fuktgenomsläppliga än hårt bränt klinker tänker vi och har möjlighet att torka upp lite bättre än klinker. Vi räknar dock inte med problem då vi även har golvvärmen som hjälper till att torka upp ev blöta på golvet.

Som avdelning mellan bastun och badkaret murades en liten mur upp. Den är också fuktokänslig så den blir bra som stänkskydd vid badkaret.


Som synes hade vi lagt första lagret lerklining på väggarna här i duschhörnan när vi lade mosaiken på golvet. Mosaik var inte riktigt så arbetskrävande som det kan låta. Stenarna satt på nät som var ca 50x50 cm.

 Marmorbitarna har lite oregelbundna former men ligger ändå så utlagda på näten att rutorna bara passade på ett sätt mot varandra. En sak som kan vara värt att tänka på när man använder sådan här mosaik är att vanlig fogmassa inte rekommenderas. Dels så är bitarna ca 1 cm höga och dels så är det rejäla springor mellan bitarna. Vanligen kan man inte förutsätta att "vanlig" fog klarar sådana springor utan att spricka. Det blir för tjocka lager helt enkelt. 

Golvbrunnen under badkaret, framför den nu kakelklädda lilla muren. Nyfogat golv.
En lösning som passade bra i vårt fall var att foga med c-bruk. Det tål fukt och kan hantera dessa mellanrum. Dessutom innehöll inte det här bruket lika mycket tveksamma kemikalier som fogar kan göra. Denna mosaik kan även användas utomhus, och då fogas på samma sätt.


Nedan några bilder på vårt nu färdiga badrum. Allt är listat och målat och det är klart!! Vi är så glada att ha det efter tre års arbete med det :)




onsdag 1 januari 2020

Badrumsbygge 1 Grunden

Att bygga sig ett badrum i ett äldre trähus ger en lite att fundera över. Kanske att bygga badrum i trähus överhuvudtaget ger en del att fundera över.

Rent byggnadsvårdsmässigt och historiskt har man inte haft badrum i vår moderna mening så länge. Man hade utedass och tvättkanna kombinerat med ett löst badkar, som kanske stod i köket. Det blev följaktligen inte så mycket glötande titt som tätt. Trä tål lite vatten om man torkar upp pölar och vädrar ut tillfälliga fuktdimmor. Men när det blir så mycket som vi i modern tid är vana vid, med rinnande vatten i duschar och ånga i hela rummet, troligen dagligen, så behöver man fundera på hur hus, material och konstruktion ska fungera med de kraven.

Det finns såklart branchregler för byggnation av badrum och även BBR, Boverkets Byggregler, med information och just regler för vettig byggnation, gällande i Sverige. Dessa två samlingar regler syftar till samma sak, men inte alltid på samma sätt. Branchregler kan vara i detalj om godkända konstruktioner och material. BBR kan uttycka att man ska bygga "ändamålsenligt" och "säkert" eller liknande, och lämna ansvaret om detaljer till byggaren.

När vi skulle bygga vårt badrum i vårt äldre hus (Se även andra av mina bloggposter om badrum och grundtyper) bestämde vi att det var viktigt för oss att bygga så hållbart vi fick till det, både i hur länge materialen skulle hålla, men även med så rena giftfria material som möjligt. Då valde vi genast bort flera av de moderna traditionella materialen och metoderna med tätskikt fulla av emissionsspridande kemikalier. Dessutom har det visat sig att dels ändras vad som är godkänt rätt ofta och dels så har godkända material inte alltid funkat i tester och prövning ändå.

Så hur tänker man sedan? Just dessa tätskikt ska ju vara garant för vattenskadesäkert badrum. Hus är ofta byggda i trä och andra material, skivmaterial, gips mm, som inte tål att blötas regelbundet och inte kan hantera fukt. Dessutom finns oftast plast i husen som stänger in eller ut fukt. "Modernt" jobbar man ofta mot material och fukt istället för med. Så antingen måste man se till att skydda sina ömtåliga material och konstruktioner med lager och skikt, eller så ser man till att material och konstruktioner tål den fukt som blir. Så valde vi att arbeta, så bra vi kunde.

Här är kammaren i den timrade delen av huset, på torpargrunden bestående av hörnstenar och småsten mellan stödpunkterna, med hela våta golvbjälklaget utrivet.
Som man kan se här har tidigare ägare gjutit en kant under norrsidan av rummet. Dessvärre hade ett stuprör i hörnet lett in vatten under hörnstenen, urholkat i sanden huset står på och orsakat att huset fortfarande rör sig, sjunker i hörnet i fråga, fast vi försökt fylla upp och leda bort vattnet.


Vi tog oss an att göra om vårt badrum efter en vattenskada och satsade då på teorier vi trodde på snarare än vad branchreglerna säger.....Det gör man ju på egen risk. Tanken att utgå från - vad är det värsta som kan hända och vad händer då i rummet, med materialen?

Nu hade vi väggar i trä, men inget golvbjälklag. Ingen plast i väggarna, vilket gör att materialet naturligt kan hantera, buffra och avge, en viss mängd fukt. Rinnande vatten är dock nåt annat. Vi behövde skydda träet där det kunde utsättas för större mängder vatten, speciellt om det inte kunde förväntas torka upp mellan gångerna. 

Här ser man skorstensstocken som står mellan kammaren och köket.

Vi valde att inte sätta tillbaka ett träbjälklag i det här fallet, då vi planerade att ha ett badrum i rummet. Vi samlade flera vattendragningar och våtrumsinstallationer i rummet på en gång. Då blev det ett begränsat utrymme som vi behövde "vattensäkra". Förr hade vårt vatten, vi har egen brunn, kommit in i huset i skafferiet. Nu grävde vi om (för hand...) så att från pumpdelen av huset där vattnet pumpas upp, leds vattnet ner under jord och upp igen i badrummet, där ackumulatortanken ska stå och allt vatten fördelas vidare i huset. I köket i rummet bredvid har vi vatten och även i ett litet badrum ganska rakt ovanför detta badrum. Det samlar vattnet i begränsade delar av huset. Kortare rördragning och färre platser som kan drabbas av vattenskador.


Vi lade fiberduk på sanden för att det grus vi hade för lutning av rör inte skulle sjunka ner i sanden. Någon plast i botten är direkt olämpligt i det här fallet, då vi tänker fylla grunden med hasopor, skumglas,  som en modern mullbänk. Ev fukt måste kunna sjunka undan. Markfukt stiger inte i hasopor så det behöver man inte skydda från. Hasopor är fuktokänsligt.

Påbörjad lerklining i grunden och upp på träväggarna. Här syns även den golvbrunn som hamnar i tankutrymmet, och inkommande vatten sticker upp, men en tillfällig smal koppling in till köket.

Vi satte ihop de lösa stenarna i grunden hjälpligt så inte hasoporen skulle rínna ut ur grunden. Vi lerklinade i grunden och en bit upp på timret. Den nivån kommer att täcka där golvnivån ska bli. Det ställe som blir sårbart i den här konstruktionen tänker vi är just mötet mellan vägg och golv. Hasoporen och det planerade gjutna lagret som ska bli golv tål och hanterar vatten, men träväggen är känsligare för återkommande vatten, åtminstone om det är rinnande. Om något skulle gå illa i rummet är det antingen vid rinnande vatten som i dusch, eller om det blir ett läckage av tex tanken och hela rummet översköljs av vatten. Det rinner väl undan rätt snabbt i de golvbrunnar rummet har, men kan ändå komma mot vägg och ner mellan vägg och golv just då. Leran buffrar fukt och torkar ur när det är torrare. Den torkar faktiskt så torr, normalt, att den är torrare än trä och därmed konserverar träet, torkar ur träet också.

Detta är duschhörnet. Man ser golvbrunnen som ska vara i själva duschen. Hörnet är i timmerväggar.
Ovanpå lerkliningen har vi fäst lite lindrev som rörelsedämpare/nötningsskydd. Ovanpå den fäste vi sedan just över området där vägg och golv ska mötas en gummiduk i Epdm. Sådan duk är giftfri och används annars till dammar i trädgårdar och tål en hel del. Så om det kommer massa vatten sköljande mot väggen ( tex om vattentanken går sönder), så ska vattnet stöta på gummiduken och inte timret. Sedan sipprar det, om det sipprar ner, längs duken och ner i grunden till hasoporen och bort utan att kunna göra så mycket skada, är tanken.

I ett annat blogginlägg berättar jag mer om hur vi gjorde med golvet, ovanpå hasoporen, "Badrumsbygge 2, Golvet".

 


söndag 3 november 2019

Fortsättning - husgrundstyper hos oss

Det här inlägget är en fortsättning på inlägget "I vårt hus samsas olika husgrundstyper - med och utan fukt.

Där beskrevs hur vi satte igång en kedja av händelser med att göra om det ursprungliga gamla kalla köksgolvet. Torpargrunder och fukt kan vara känsliga saker. Det var svårt även med rådgivning från alla möjliga instanser att sluta sig till vad som egentligen var fel och vad som skulle behöva göras. Vi stod nu vid den punkt där vi åtgärdat vad vi kunde i förutsättningarna för utifrån kommande fukt och fukt i torpargrunden. Trots detta så kvarstod problemet med fukt främst under kammaren. Vi hade utrustning i grunden som mätte fukthalten i luften och vi mätte då och då även i det trä som utgjorde blindbotten mm. 

Vi har massvis med samlade mätdata, och med trygghetsvaktens utrustning höll det sig skapligt i schack.


Det såg ut som om det kom fukt, samlades fukt på den stora bärande balken och spred sig ut i rummet /golvet i en viss form. Med stark lampa kunde man se märken av fukten. Nedan en av de brädor som håller upp blindbotten, vilken består av nån slags skiva, det svarta. (Dessa skivor var inte så lämpade för sitt syfte, minst en sådan skiva bågnade så mycket under den här tiden att den bröts av.) Jag tycker att man tydligt kan se märken av fukt i nedre delen av brädorna. Försäkringsbolaget menade att det inte syntes.

Det som är intressant och gjorde att vi funderade mycket, var att just nedre delen av brädor och balkar var fuktigast. Den stora balken hade en kvot på 40 % i nedre delen. Killen från Trygghetsvakten menade att det inte borde kunna bli det om inte fukt tillfördes. På annat sätt än genom luft och kondens? Om man tänker på hur tvätt på torksträck torkar, så torkar det först upptill och sist nertill, för vattnet rinner neråt. Dessutom hade vi en torr referensträbit monterad i grunden för att se om det spreds fukt genom luften. Den blev något lite fuktig, men kom inte upp i några illavarslande halter.

Vi verkade inte komma längre med detta, och eftersom försäkringsbolaget hade avskrivit ärendet, missade vi att ta tag i den rekommendation de skrivit i rapporten, att provtrycka golvvärmen i rummet. Golvet blev varmt, vi upplevde inga konstigheter med värmesystemet och vår okunskap om provtryckningar gjorde att det inte blev av.

Det som däremot hände, på gott och ont, var att vårt avlopp, som hängt med ett tag och godkänts av rörmokaren när vi gjort om köket, sattes igen och det blev en översvämning när tvättmaskinen spolade ur vid ett tillfälle.


Tätskikt och allt som var i nischen med tvättmaskin fungerade, men vattnet trycktes upp genom golvbrunnen, ut på hallgolvet och ner i grunden precis framför tvättstugedörren. Det blev ett försäkringsärende som vi fick bra hjälp med. Man tog först upp små områden för att se hur det såg ut i golvet. Dessa fick förstoras ett par gånger för att det var blött i större omfattning. Blött material togs bort, vi hade fläktar och avfuktare gick.


Här ser man en bild efter översvämningen, samma dag, från grunden. Det var flera liter vatten på folieduken och sammanträffande nog verkade vattnet ha följt samma vägar som vi hittat fukt vid  förut. Den stora balken verkar det ha runnit nerför, och även ut längs blindbotten.

Ersättning från Försäkringsbolag betalas ut med åldersavdrag, inte vad det kostar att återställa. Vi skulle alltså hur som helst inte kunna fixa detta utan att lägga till eget kapital och ork. Vi valde då att när det nu ändå behövde göras om, planera om funktioner och material på en gång, så att vi upplevde det vattensäkert i vårt hus och kunde använda metoder och material som vi bedömde fungerade hälsomässigt och byggnadsvårdsmässigt med vårt hus.

Vi rev upp hela golvet i kammaren, där vattnet hade runnit vidare i golvet och även i hela hallen. I hallen fanns ett litet badrum inträngt. Det var byggt av tidigare ägare, och hade sitt värde, men det gjorde hallen trång, och den byggde för både ljus och vy ut från huset mot söder och trädgården. Vi beslutade att ta bort det badrummet och att göra om hela kammaren till ett badrum där vi samlade så mycket av "våta" enheter som  möjligt, inklusive en ny ackumulatortank. Den nya moderna isolerade tanken ersatte den lilla gamla med hönsnät och mineralull isolerade tank som stod på övre botten utan nån vattensäkerhet alls.....Det blev ett rejält projekt.


Här ser vi kammarens golv på väg att tas upp helt. Nedan ser vi en liten bit av hallgolvet utanför tvättstugan, när det öppnats mer och några stag och bjälkar tagit bort. Man kan då se att den golvvärmeslang som legat i kammargolvet även gått ut en liten bit i hallen och när snickaren byggt vår tvättstugevrå har det olyckligtvis hamnat en skruv rakt genom slangen. Då var det inte så konstigt längre att vatten kunnat förflytta sig precis som översvämningsvattnet nu gjorde.


Vårt försäkringsbolag, som vi rådfrågade i ärendet, tyckte att de kunde ta detta och inte hantverkaren som orsakat olyckan, och sedan kom de fram till att det ändå såg gammalt och anfrätt ut (Se balken slangen ligger på), vilket inte nåt nuvarande vatten kan ha orsakat, så de avslog vår ansökan på hjälp/ersättning pga vattenläckage orsakat av hantverkarens skruv i slangen. Vi talade med hantverkarens försäkringsbolag och där var det inga problem att förhandla fram en rimlig ersättning för de utgifter vi haft för mögelsanering mm. Se till att prata med rätt instans....

Vi valde att arbeta med lite otraditionella material och metoder i uppbyggandet av vårt nya badrum, och det tog sin rundliga tid, från hasoporen i grunden  - en modern fuktokänslig mullbänk - till leran på väggarna och glaset i duschen, men nu är det klart, ungefär tre år senare. Sedan hasoporen kom på plats har vi inte haft problem med fukt i grunden mer, men vi ålar in och kollar då och då.

Hur vi steg för steg arbetade med att bygga vårt badrum kommer i andra inlägg, vilket skulle vara kul om du har intresse av att följa.




tisdag 22 oktober 2019

Så blev ekofärgen

 Sååå! Nu är det klart med tapetsering och målning av väggar - för denna gången. Det är så härligt att det börjar vara klart. Målarfirmans proffsige Staffan fixade vant tapeterna och tog sig även an den för honom nya ekofärgen från Naturum. (Se även tidigare inlägg)

I vardagsrummet har vi då två fototapeter. Här syns den största, med grenar, gröna blad och fåglar på vit botten. Resten av vardagsrummet är även det nu tapetserat, i vitt. De linoljemålade listerna har gulnat lite så de är i en varmare vit ton. Jag tycker att det funkar bra. Vi ska förutom träfärgat och lite gråsvart mest ha grönt som komplementfärg. Det blir en del hyllor bakom soffan och lite mer i grönt.


Den andra fototapeten är verkligen ett foto, som jag tagit själv. Det föreställer en björk vi har i trädgården, en smått dimmig morgon med solen strilande genom grenarna.

Tyvärr hade jag tagit fotot med lite för låg upplösning för att man skulle kunna få upp det så här stort rakt av, men #kullastintan (Tillverkaren av tapeten) gav mig ett prov på hur det kunde se ut om man valde att göra tapeten som om det hade varit målat. På nära håll ser man att det är nån slags penselformer, men på lite håll ser man mest färgerna. Målaren menade att det var ett utmärkt papper att arbeta med, men att sådana här tryck inte har nån skyddande yta, så det får man tänka på.


 I hallen har vi målat tak och vissa detaljer med vit äggoljetempera. Det blir fyra lager. Jag hoppas verkligen att inte kvistarna ska blöda igenom nu! Vi schellackerade i två lager. De gröna listerna är i linoljefärg som jag blandade av kromoxidgrönt och järnoxidgul. Jag ville ha en varm grön som inte är för mörk. De nya tapeterna med strån och ormbunkar står fint till. Jag är nöjd med hur det går ihop :) Och jag är så glad att vara av med de trasiga tapeterna i småflicksrosa som satt sedan förra ägaren.....


Nedan ser man hur fint Staffan gjort en elkabel nästan osynlig. Med sådan här modern styv tapet fungerar det inte så bra att tapetsera in kabel, men man kan som här, först måla in den och sedan tapetsera tätt intill. Syns knappt, eller hur?


I trapphallen går tapeten bara en halv höjd upp, sedan tar det vita målade vid.


Både tak och väggar är målade med först ett lager Naturum Grund och sedan med två lager Naturum vit väggfärg. Som sagt är det en så nära ekologiskt färg man kunnat komma (Minst 95%) Den är skapligt snabbtorkande också, i princip jämförbar med i branschen konventionella färger. Den har vegetabiliska oljor, shellack och kasein som bindemedel, och löses med vatten.

Som nämnts tidigare var färgen väldigt fast, och kan spädas med vatten. Målaren ville inte späda för mycket, då han inte ville försämra täckförmågan. Efter ett lager färdigfärg täckte det inte. (Det var han van vid från de färger han vanligen arbetade med, och det var vad som ingick i offerten) Efter ett lager till såg det bra ut. Fast när solen väl kom fram kunde man sedan se att ett tredje lager inte hade suttit i vägen. Det var så lätt flammigt dock, att vi beslöt att ta det som det är. 

Nu ska jag måla en del hyllplan och sätta upp dem samt andra hyllor, tavlor och möblera i ordning. Sedan ska jag ägna mig mer åt företagande och den kurs i ekobygg jag går.  😌


onsdag 16 oktober 2019

Målning med ekofärg, tapetsering med konventionell tapet

Just nu (okt-19) är halva hushållet i kaos (fortfarande, som så ofta i renoveringstider). Vi har efter vattenskadan lagat/renoverat/gjort om i flera rum som berörts direkt och indirekt. Nu, peppar peppar, är vi inne på sista svängen med det hela, vilket innebär målning och tapetsering.

Vi har verkligen försökt få hjälp med det vi behövde hjälp med i god tid, så vi skulle kunna avsluta det här projektet innan hösten då jobb, studier och vardag tar vid. Det gick inte. Det drog ut på tiden med både det ena och det andra och därför har vi nu hjälp av målare att måla vår trappuppgång inne och tapetsera i hall och vardagsrum. Snaaaart klart!



Trappuppgång målat med vit grundfärg ovanpå den befintliga mönstrade tapeten. Adjöss, äntlingen, småflicksblommigt i rosa!

Som regel arbetar vi med rena sunda hållbara material, det är i alla fall målsättningen. Det kräver ofta en del efterforskande och lyckas inte alltid utan kompromisser.

Vi hade tapeter sedan tidigare i både hall, trapp och vardagsrum. Det är osäkert vad det är för sort. Troligt är väl att det är tapeter med någon plast inblandad. Tapet i rent papper verkar höra till ovanligheterna nu och hittas från speciella tillverkare. Det jag sluter mig till är att sådana nu vanliga tapeter inte andas, alls, eller inte på samma sätt som ren papp. Vad jag kan få fram bör de inte avge emissioner i inomhusluften, dock.

Vi ville tapetsera om. Tapeterna var dels trasiga och sedan ville jag att färger och uttryck skulle harmoniera till en enhet, när vi ändå gjorde om efter hur vi ville ha det. Till i hallen hittade jag en tapet med strån och ormbunkar i grönt på vit botten.



Mönstret passade så bra till de äggoljetemperamålade  nybyggda träväggarna, och de linoljemålade gröna listerna. Dessutom passar den med de textilier jag valde. :)



Vi hittade dessa tapeter i en färghandel. De visade sig vara av engelskt ursprung och inte helt lätta att få info om material om.  De är med vit botten och håller man dem över en mönstrad tapet är de en aning genomskinliga.  Jag trodde inte tapeter var genomskinliga. Då går det ju inte att tapetsera över en gammal tapet med dem. Vi behövde alltså måla med en grundfärg först.

Eftersom vi inte skulle hinna måla själva utan få hjälp av en "vanlig" målarfirma som annars använder sig av moderna konventionella färger, kändes inte äggoljetempera (eller linoljefärg för den delen) som ett alternativ, med torktid och många lager. Jag letade på natur- och ekofärger. Auro och Färgbygges Naturum lät lovande. De torkar rätt snabbt också, så det kunde funka. Vi valde Naturum, för det fanns återförsäljare i närheten. Målarfirman sade sig vara villiga  att testa med Naturum, fast man inte hade erfarenhet av den.


Tapet i hall och trapp målades över med Naturums grundfärg. Det verkade funka, fast målaren menade att färgen var sladdrigare än han var van vid. Färgglada tapeter togs med två lager grundfärg.

I trappen hade vi kommit överens om att inte tapetsera utan ha målat. Vi använde Naturums väggfärg, en matt vit färg. (Den kan brytas till olika kulörer) Färgen var VÄLDIGT fast. Trots mycket omrörning vad den så fast att man kunde vända upp och ner på burken utan att det rann ur. Man kan späda lite med vatten, står det på burken. Målaren oroade sig för att få fast färgen och för att det inte täckte riktigt. Jag tror det ordnar sig. När det torkade täckte det lite bättre än när det var vått, och dessutom rekommenderas två lager efter grundfärgen, så det ska vi måla på.

Vi (läs jag) fastnade för möjligheten med fototapet bla från eget foto. Inte förrän jag stod med själva tapeterna i handen insåg jag att det var flera frågor jag inte ställt om materialet. För det första är de ganska genomskinliga. För det andra är det inte direkt papperstapeter.


Här bild från vardagsrummet som vi ska tapetsera om efter att vi satt igen en dörröppning. De tidigare tapeterna var gula. Ska man spackla med helt miljövänligt spackel blir det med gipsmaterial, vad jag förstår. Det kan dock bli ganska hårt. Det spackel firman brukade använda sig av var inte tiptop i ekostandard, men av en ganska ok sort, så vi godkände det, liksom det tapetlim de hade. De tapeter vi valt rekommenderades inte att använda papperstapetlim till, vilket annars är (den sort man blandar själv från pulver) en bra miljövänlig sort. 

De väggar som är grundmålade med vitt ska vi ha fototapeter på, det är därför de är grundmålade så inte nåt ska lysa igenom. Övriga väggar ska vi låta tapetsera med en vit Borosan-tapet. Det är en av tre märken som verkligen gör tapeter ogenomskinliga. Men vill man nå så långt man kan i ekologiskt hänseende, är det bästa att leta vidare efter rena papptapeter, eller ha träpanel, med eller utan målning.