onsdag 1 januari 2020

Badrumsbygge 1 Grunden

Att bygga sig ett badrum i ett äldre trähus ger en lite att fundera över. Kanske att bygga badrum i trähus överhuvudtaget ger en del att fundera över.

Rent byggnadsvårdsmässigt och historiskt har man inte haft badrum i vår moderna mening så länge. Man hade utedass och tvättkanna kombinerat med ett löst badkar, som kanske stod i köket. Det blev följaktligen inte så mycket glötande titt som tätt. Trä tål lite vatten om man torkar upp pölar och vädrar ut tillfälliga fuktdimmor. Men när det blir så mycket som vi i modern tid är vana vid, med rinnande vatten i duschar och ånga i hela rummet, troligen dagligen, så behöver man fundera på hur hus, material och konstruktion ska fungera med de kraven.

Det finns såklart branchregler för byggnation av badrum och även BBR, Boverkets Byggregler, med information och just regler för vettig byggnation, gällande i Sverige. Dessa två samlingar regler syftar till samma sak, men inte alltid på samma sätt. Branchregler kan vara i detalj om godkända konstruktioner och material. BBR kan uttycka att man ska bygga "ändamålsenligt" och "säkert" eller liknande, och lämna ansvaret om detaljer till byggaren.

När vi skulle bygga vårt badrum i vårt äldre hus (Se även andra av mina bloggposter om badrum och grundtyper) bestämde vi att det var viktigt för oss att bygga så hållbart vi fick till det, både i hur länge materialen skulle hålla, men även med så rena giftfria material som möjligt. Då valde vi genast bort flera av de moderna traditionella materialen och metoderna med tätskikt fulla av emissionsspridande kemikalier. Dessutom har det visat sig att dels ändras vad som är godkänt rätt ofta och dels så har godkända material inte alltid funkat i tester och prövning ändå.

Så hur tänker man sedan? Just dessa tätskikt ska ju vara garant för vattenskadesäkert badrum. Hus är ofta byggda i trä och andra material, skivmaterial, gips mm, som inte tål att blötas regelbundet och inte kan hantera fukt. Dessutom finns oftast plast i husen som stänger in eller ut fukt. "Modernt" jobbar man ofta mot material och fukt istället för med. Så antingen måste man se till att skydda sina ömtåliga material och konstruktioner med lager och skikt, eller så ser man till att material och konstruktioner tål den fukt som blir. Så valde vi att arbeta, så bra vi kunde.

Här är kammaren i den timrade delen av huset, på torpargrunden bestående av hörnstenar och småsten mellan stödpunkterna, med hela våta golvbjälklaget utrivet.
Som man kan se här har tidigare ägare gjutit en kant under norrsidan av rummet. Dessvärre hade ett stuprör i hörnet lett in vatten under hörnstenen, urholkat i sanden huset står på och orsakat att huset fortfarande rör sig, sjunker i hörnet i fråga, fast vi försökt fylla upp och leda bort vattnet.


Vi tog oss an att göra om vårt badrum efter en vattenskada och satsade då på teorier vi trodde på snarare än vad branchreglerna säger.....Det gör man ju på egen risk. Tanken att utgå från - vad är det värsta som kan hända och vad händer då i rummet, med materialen?

Nu hade vi väggar i trä, men inget golvbjälklag. Ingen plast i väggarna, vilket gör att materialet naturligt kan hantera, buffra och avge, en viss mängd fukt. Rinnande vatten är dock nåt annat. Vi behövde skydda träet där det kunde utsättas för större mängder vatten, speciellt om det inte kunde förväntas torka upp mellan gångerna. 

Här ser man skorstensstocken som står mellan kammaren och köket.

Vi valde att inte sätta tillbaka ett träbjälklag i det här fallet, då vi planerade att ha ett badrum i rummet. Vi samlade flera vattendragningar och våtrumsinstallationer i rummet på en gång. Då blev det ett begränsat utrymme som vi behövde "vattensäkra". Förr hade vårt vatten, vi har egen brunn, kommit in i huset i skafferiet. Nu grävde vi om (för hand...) så att från pumpdelen av huset där vattnet pumpas upp, leds vattnet ner under jord och upp igen i badrummet, där ackumulatortanken ska stå och allt vatten fördelas vidare i huset. I köket i rummet bredvid har vi vatten och även i ett litet badrum ganska rakt ovanför detta badrum. Det samlar vattnet i begränsade delar av huset. Kortare rördragning och färre platser som kan drabbas av vattenskador.


Vi lade fiberduk på sanden för att det grus vi hade för lutning av rör inte skulle sjunka ner i sanden. Någon plast i botten är direkt olämpligt i det här fallet, då vi tänker fylla grunden med hasopor, skumglas,  som en modern mullbänk. Ev fukt måste kunna sjunka undan. Markfukt stiger inte i hasopor så det behöver man inte skydda från. Hasopor är fuktokänsligt.

Påbörjad lerklining i grunden och upp på träväggarna. Här syns även den golvbrunn som hamnar i tankutrymmet, och inkommande vatten sticker upp, men en tillfällig smal koppling in till köket.

Vi satte ihop de lösa stenarna i grunden hjälpligt så inte hasoporen skulle rínna ut ur grunden. Vi lerklinade i grunden och en bit upp på timret. Den nivån kommer att täcka där golvnivån ska bli. Det ställe som blir sårbart i den här konstruktionen tänker vi är just mötet mellan vägg och golv. Hasoporen och det planerade gjutna lagret som ska bli golv tål och hanterar vatten, men träväggen är känsligare för återkommande vatten, åtminstone om det är rinnande. Om något skulle gå illa i rummet är det antingen vid rinnande vatten som i dusch, eller om det blir ett läckage av tex tanken och hela rummet översköljs av vatten. Det rinner väl undan rätt snabbt i de golvbrunnar rummet har, men kan ändå komma mot vägg och ner mellan vägg och golv just då. Leran buffrar fukt och torkar ur när det är torrare. Den torkar faktiskt så torr, normalt, att den är torrare än trä och därmed konserverar träet, torkar ur träet också.

Detta är duschhörnet. Man ser golvbrunnen som ska vara i själva duschen. Hörnet är i timmerväggar.
Ovanpå lerkliningen har vi fäst lite lindrev som rörelsedämpare/nötningsskydd. Ovanpå den fäste vi sedan just över området där vägg och golv ska mötas en gummiduk i Epdm. Sådan duk är giftfri och används annars till dammar i trädgårdar och tål en hel del. Så om det kommer massa vatten sköljande mot väggen ( tex om vattentanken går sönder), så ska vattnet stöta på gummiduken och inte timret. Sedan sipprar det, om det sipprar ner, längs duken och ner i grunden till hasoporen och bort utan att kunna göra så mycket skada, är tanken.

I ett annat blogginlägg berättar jag mer om hur vi gjorde med golvet, ovanpå hasoporen, "Badrumsbygge 2, Golvet".

 


söndag 3 november 2019

Fortsättning - husgrundstyper hos oss

Det här inlägget är en fortsättning på inlägget "I vårt hus samsas olika husgrundstyper - med och utan fukt.

Där beskrevs hur vi satte igång en kedja av händelser med att göra om det ursprungliga gamla kalla köksgolvet. Torpargrunder och fukt kan vara känsliga saker. Det var svårt även med rådgivning från alla möjliga instanser att sluta sig till vad som egentligen var fel och vad som skulle behöva göras. Vi stod nu vid den punkt där vi åtgärdat vad vi kunde i förutsättningarna för utifrån kommande fukt och fukt i torpargrunden. Trots detta så kvarstod problemet med fukt främst under kammaren. Vi hade utrustning i grunden som mätte fukthalten i luften och vi mätte då och då även i det trä som utgjorde blindbotten mm. 

Vi har massvis med samlade mätdata, och med trygghetsvaktens utrustning höll det sig skapligt i schack.


Det såg ut som om det kom fukt, samlades fukt på den stora bärande balken och spred sig ut i rummet /golvet i en viss form. Med stark lampa kunde man se märken av fukten. Nedan en av de brädor som håller upp blindbotten, vilken består av nån slags skiva, det svarta. (Dessa skivor var inte så lämpade för sitt syfte, minst en sådan skiva bågnade så mycket under den här tiden att den bröts av.) Jag tycker att man tydligt kan se märken av fukt i nedre delen av brädorna. Försäkringsbolaget menade att det inte syntes.

Det som är intressant och gjorde att vi funderade mycket, var att just nedre delen av brädor och balkar var fuktigast. Den stora balken hade en kvot på 40 % i nedre delen. Killen från Trygghetsvakten menade att det inte borde kunna bli det om inte fukt tillfördes. På annat sätt än genom luft och kondens? Om man tänker på hur tvätt på torksträck torkar, så torkar det först upptill och sist nertill, för vattnet rinner neråt. Dessutom hade vi en torr referensträbit monterad i grunden för att se om det spreds fukt genom luften. Den blev något lite fuktig, men kom inte upp i några illavarslande halter.

Vi verkade inte komma längre med detta, och eftersom försäkringsbolaget hade avskrivit ärendet, missade vi att ta tag i den rekommendation de skrivit i rapporten, att provtrycka golvvärmen i rummet. Golvet blev varmt, vi upplevde inga konstigheter med värmesystemet och vår okunskap om provtryckningar gjorde att det inte blev av.

Det som däremot hände, på gott och ont, var att vårt avlopp, som hängt med ett tag och godkänts av rörmokaren när vi gjort om köket, sattes igen och det blev en översvämning när tvättmaskinen spolade ur vid ett tillfälle.


Tätskikt och allt som var i nischen med tvättmaskin fungerade, men vattnet trycktes upp genom golvbrunnen, ut på hallgolvet och ner i grunden precis framför tvättstugedörren. Det blev ett försäkringsärende som vi fick bra hjälp med. Man tog först upp små områden för att se hur det såg ut i golvet. Dessa fick förstoras ett par gånger för att det var blött i större omfattning. Blött material togs bort, vi hade fläktar och avfuktare gick.


Här ser man en bild efter översvämningen, samma dag, från grunden. Det var flera liter vatten på folieduken och sammanträffande nog verkade vattnet ha följt samma vägar som vi hittat fukt vid  förut. Den stora balken verkar det ha runnit nerför, och även ut längs blindbotten.

Ersättning från Försäkringsbolag betalas ut med åldersavdrag, inte vad det kostar att återställa. Vi skulle alltså hur som helst inte kunna fixa detta utan att lägga till eget kapital och ork. Vi valde då att när det nu ändå behövde göras om, planera om funktioner och material på en gång, så att vi upplevde det vattensäkert i vårt hus och kunde använda metoder och material som vi bedömde fungerade hälsomässigt och byggnadsvårdsmässigt med vårt hus.

Vi rev upp hela golvet i kammaren, där vattnet hade runnit vidare i golvet och även i hela hallen. I hallen fanns ett litet badrum inträngt. Det var byggt av tidigare ägare, och hade sitt värde, men det gjorde hallen trång, och den byggde för både ljus och vy ut från huset mot söder och trädgården. Vi beslutade att ta bort det badrummet och att göra om hela kammaren till ett badrum där vi samlade så mycket av "våta" enheter som  möjligt, inklusive en ny ackumulatortank. Den nya moderna isolerade tanken ersatte den lilla gamla med hönsnät och mineralull isolerade tank som stod på övre botten utan nån vattensäkerhet alls.....Det blev ett rejält projekt.


Här ser vi kammarens golv på väg att tas upp helt. Nedan ser vi en liten bit av hallgolvet utanför tvättstugan, när det öppnats mer och några stag och bjälkar tagit bort. Man kan då se att den golvvärmeslang som legat i kammargolvet även gått ut en liten bit i hallen och när snickaren byggt vår tvättstugevrå har det olyckligtvis hamnat en skruv rakt genom slangen. Då var det inte så konstigt längre att vatten kunnat förflytta sig precis som översvämningsvattnet nu gjorde.


Vårt försäkringsbolag, som vi rådfrågade i ärendet, tyckte att de kunde ta detta och inte hantverkaren som orsakat olyckan, och sedan kom de fram till att det ändå såg gammalt och anfrätt ut (Se balken slangen ligger på), vilket inte nåt nuvarande vatten kan ha orsakat, så de avslog vår ansökan på hjälp/ersättning pga vattenläckage orsakat av hantverkarens skruv i slangen. Vi talade med hantverkarens försäkringsbolag och där var det inga problem att förhandla fram en rimlig ersättning för de utgifter vi haft för mögelsanering mm. Se till att prata med rätt instans....

Vi valde att arbeta med lite otraditionella material och metoder i uppbyggandet av vårt nya badrum, och det tog sin rundliga tid, från hasoporen i grunden  - en modern fuktokänslig mullbänk - till leran på väggarna och glaset i duschen, men nu är det klart, ungefär tre år senare. Sedan hasoporen kom på plats har vi inte haft problem med fukt i grunden mer, men vi ålar in och kollar då och då.

Hur vi steg för steg arbetade med att bygga vårt badrum kommer i andra inlägg, vilket skulle vara kul om du har intresse av att följa.




tisdag 22 oktober 2019

Så blev ekofärgen

 Sååå! Nu är det klart med tapetsering och målning av väggar - för denna gången. Det är så härligt att det börjar vara klart. Målarfirmans proffsige Staffan fixade vant tapeterna och tog sig även an den för honom nya ekofärgen från Naturum. (Se även tidigare inlägg)

I vardagsrummet har vi då två fototapeter. Här syns den största, med grenar, gröna blad och fåglar på vit botten. Resten av vardagsrummet är även det nu tapetserat, i vitt. De linoljemålade listerna har gulnat lite så de är i en varmare vit ton. Jag tycker att det funkar bra. Vi ska förutom träfärgat och lite gråsvart mest ha grönt som komplementfärg. Det blir en del hyllor bakom soffan och lite mer i grönt.


Den andra fototapeten är verkligen ett foto, som jag tagit själv. Det föreställer en björk vi har i trädgården, en smått dimmig morgon med solen strilande genom grenarna.

Tyvärr hade jag tagit fotot med lite för låg upplösning för att man skulle kunna få upp det så här stort rakt av, men #kullastintan (Tillverkaren av tapeten) gav mig ett prov på hur det kunde se ut om man valde att göra tapeten som om det hade varit målat. På nära håll ser man att det är nån slags penselformer, men på lite håll ser man mest färgerna. Målaren menade att det var ett utmärkt papper att arbeta med, men att sådana här tryck inte har nån skyddande yta, så det får man tänka på.


 I hallen har vi målat tak och vissa detaljer med vit äggoljetempera. Det blir fyra lager. Jag hoppas verkligen att inte kvistarna ska blöda igenom nu! Vi schellackerade i två lager. De gröna listerna är i linoljefärg som jag blandade av kromoxidgrönt och järnoxidgul. Jag ville ha en varm grön som inte är för mörk. De nya tapeterna med strån och ormbunkar står fint till. Jag är nöjd med hur det går ihop :) Och jag är så glad att vara av med de trasiga tapeterna i småflicksrosa som satt sedan förra ägaren.....


Nedan ser man hur fint Staffan gjort en elkabel nästan osynlig. Med sådan här modern styv tapet fungerar det inte så bra att tapetsera in kabel, men man kan som här, först måla in den och sedan tapetsera tätt intill. Syns knappt, eller hur?


I trapphallen går tapeten bara en halv höjd upp, sedan tar det vita målade vid.


Både tak och väggar är målade med först ett lager Naturum Grund och sedan med två lager Naturum vit väggfärg. Som sagt är det en så nära ekologiskt färg man kunnat komma (Minst 95%) Den är skapligt snabbtorkande också, i princip jämförbar med i branschen konventionella färger. Den har vegetabiliska oljor, shellack och kasein som bindemedel, och löses med vatten.

Som nämnts tidigare var färgen väldigt fast, och kan spädas med vatten. Målaren ville inte späda för mycket, då han inte ville försämra täckförmågan. Efter ett lager färdigfärg täckte det inte. (Det var han van vid från de färger han vanligen arbetade med, och det var vad som ingick i offerten) Efter ett lager till såg det bra ut. Fast när solen väl kom fram kunde man sedan se att ett tredje lager inte hade suttit i vägen. Det var så lätt flammigt dock, att vi beslöt att ta det som det är. 

Nu ska jag måla en del hyllplan och sätta upp dem samt andra hyllor, tavlor och möblera i ordning. Sedan ska jag ägna mig mer åt företagande och den kurs i ekobygg jag går.  😌


onsdag 16 oktober 2019

Målning med ekofärg, tapetsering med konventionell tapet

Just nu (okt-19) är halva hushållet i kaos (fortfarande, som så ofta i renoveringstider). Vi har efter vattenskadan lagat/renoverat/gjort om i flera rum som berörts direkt och indirekt. Nu, peppar peppar, är vi inne på sista svängen med det hela, vilket innebär målning och tapetsering.

Vi har verkligen försökt få hjälp med det vi behövde hjälp med i god tid, så vi skulle kunna avsluta det här projektet innan hösten då jobb, studier och vardag tar vid. Det gick inte. Det drog ut på tiden med både det ena och det andra och därför har vi nu hjälp av målare att måla vår trappuppgång inne och tapetsera i hall och vardagsrum. Snaaaart klart!



Trappuppgång målat med vit grundfärg ovanpå den befintliga mönstrade tapeten. Adjöss, äntlingen, småflicksblommigt i rosa!

Som regel arbetar vi med rena sunda hållbara material, det är i alla fall målsättningen. Det kräver ofta en del efterforskande och lyckas inte alltid utan kompromisser.

Vi hade tapeter sedan tidigare i både hall, trapp och vardagsrum. Det är osäkert vad det är för sort. Troligt är väl att det är tapeter med någon plast inblandad. Tapet i rent papper verkar höra till ovanligheterna nu och hittas från speciella tillverkare. Det jag sluter mig till är att sådana nu vanliga tapeter inte andas, alls, eller inte på samma sätt som ren papp. Vad jag kan få fram bör de inte avge emissioner i inomhusluften, dock.

Vi ville tapetsera om. Tapeterna var dels trasiga och sedan ville jag att färger och uttryck skulle harmoniera till en enhet, när vi ändå gjorde om efter hur vi ville ha det. Till i hallen hittade jag en tapet med strån och ormbunkar i grönt på vit botten.



Mönstret passade så bra till de äggoljetemperamålade  nybyggda träväggarna, och de linoljemålade gröna listerna. Dessutom passar den med de textilier jag valde. :)



Vi hittade dessa tapeter i en färghandel. De visade sig vara av engelskt ursprung och inte helt lätta att få info om material om.  De är med vit botten och håller man dem över en mönstrad tapet är de en aning genomskinliga.  Jag trodde inte tapeter var genomskinliga. Då går det ju inte att tapetsera över en gammal tapet med dem. Vi behövde alltså måla med en grundfärg först.

Eftersom vi inte skulle hinna måla själva utan få hjälp av en "vanlig" målarfirma som annars använder sig av moderna konventionella färger, kändes inte äggoljetempera (eller linoljefärg för den delen) som ett alternativ, med torktid och många lager. Jag letade på natur- och ekofärger. Auro och Färgbygges Naturum lät lovande. De torkar rätt snabbt också, så det kunde funka. Vi valde Naturum, för det fanns återförsäljare i närheten. Målarfirman sade sig vara villiga  att testa med Naturum, fast man inte hade erfarenhet av den.


Tapet i hall och trapp målades över med Naturums grundfärg. Det verkade funka, fast målaren menade att färgen var sladdrigare än han var van vid. Färgglada tapeter togs med två lager grundfärg.

I trappen hade vi kommit överens om att inte tapetsera utan ha målat. Vi använde Naturums väggfärg, en matt vit färg. (Den kan brytas till olika kulörer) Färgen var VÄLDIGT fast. Trots mycket omrörning vad den så fast att man kunde vända upp och ner på burken utan att det rann ur. Man kan späda lite med vatten, står det på burken. Målaren oroade sig för att få fast färgen och för att det inte täckte riktigt. Jag tror det ordnar sig. När det torkade täckte det lite bättre än när det var vått, och dessutom rekommenderas två lager efter grundfärgen, så det ska vi måla på.

Vi (läs jag) fastnade för möjligheten med fototapet bla från eget foto. Inte förrän jag stod med själva tapeterna i handen insåg jag att det var flera frågor jag inte ställt om materialet. För det första är de ganska genomskinliga. För det andra är det inte direkt papperstapeter.


Här bild från vardagsrummet som vi ska tapetsera om efter att vi satt igen en dörröppning. De tidigare tapeterna var gula. Ska man spackla med helt miljövänligt spackel blir det med gipsmaterial, vad jag förstår. Det kan dock bli ganska hårt. Det spackel firman brukade använda sig av var inte tiptop i ekostandard, men av en ganska ok sort, så vi godkände det, liksom det tapetlim de hade. De tapeter vi valt rekommenderades inte att använda papperstapetlim till, vilket annars är (den sort man blandar själv från pulver) en bra miljövänlig sort. 

De väggar som är grundmålade med vitt ska vi ha fototapeter på, det är därför de är grundmålade så inte nåt ska lysa igenom. Övriga väggar ska vi låta tapetsera med en vit Borosan-tapet. Det är en av tre märken som verkligen gör tapeter ogenomskinliga. Men vill man nå så långt man kan i ekologiskt hänseende, är det bästa att leta vidare efter rena papptapeter, eller ha träpanel, med eller utan målning. 


onsdag 2 oktober 2019

I vårt hus samsas olika husgrundstyper - med och utan fukt

Det här är ett tillbakablickande inlägg, från när vi först började titta på detta med golv, grund och fuktproblem. 2012. Det hela kulminerade med en vattenskada, så då var det bara att bryta upp flera golv. Det goda det förde med sig, så att säga, är att vi då bestämde att lika gärna göra lite förbättringar när vi ändå måste göra om. Misstag och lärdomar får man på köpet.

Vi gjorde om vårt köksgolv. Det var på sätt och vis startskottet för flera händelser som hakade i varandra.

Vårt hus är ursprungligen en liten timrad byggnad på låg torpargrund. Köket och kammaren bredvid, samt en liten smal hall med en trapp, tänker jag är ursprungligt. (Eller kanske bara nedervåningen?) Vi har ritningar från en tidig ombyggnation, ett tillägg av ett badrum på övre plan, där det ser ut så i alla fall. Köket verkar ha haft kvar sitt orginalbjälklag och golv, med ett tillägg av en plastmatta efter en ytrenovering av köket av tidigare ägare. Kammarens golv hade man tagit upp och gjort om.

Köksgolvets plastmatta var sliten och trasig, och golvet var förskräckligt kallt. Vi beslöt att ta upp golvet och se om vi kunde få det varmare. Plastmattan skulle ut och ersättas med nåt som stämde bättre med huset och något som andades! Vi ville inte stänga in fukt i några materiallager. Dessutom avger PVC-plastmattor otrevliga saker.

Här ser man plastmattan på masonitskivor i köket. Under ligger ett trägolv. Det var av blandad kvalitet och troligen ett undergolv. Då tyckte ungarna att det var kul att hjälpa till :) Bakom genom nyinsatta dörrar ser man det relativt nytillbyggda vardagsrummet, och till höger den ursprungliga ingången till köket. Den är en smal liten tarm som leder fram till trappen upp till övervåningen. Här lär huset ha slutat en gång. När vi flyttade in var det påbyggt, med bla en inbyggd veranda, som rymde både hall och ett badrum.

I tidigare blogginlägg har jag berättat om denna kökgolvsrenovering, men jag kan säga att det ändå var bra att vi tog upp ända in till marken.


Det är inte konstigt med kalla golv när "isoleringen" består av jordliknande lager med sten och sågspån.
Här ser man bjälklaget, bestående av rundstockar upp-pallade på små stenhögar. Här började detta med fukt att vara aktuellt. Längs husets dåvarande ytterväggar hade både timmerstommen och bjälkesändarna påverkats och på vissa ställen var det som kex. Vi bytte ut skadat material, lade in nytt träbjälklag och såg till att baksidan av huset dränerades och att ingen växtlighet kom inpå väggarna genom att göra en grusgång längs hela baksidan. Dessutom sattes några ventiler in så att det skulle ventilera ut ev fukt under köksgolvet. Det är lite diskutabelt att göra så har vi erfarit.

Vi fick rekommenderat av tillverkaren av lösullscellulosan att lägga deras vindduk hel över alla  skeppen, så att det inte kunde bildas drag någonstans. Hur det nu blev så hade bygghjälpen inte hört talas om ett sånt sätt och det blev små bitar så skeppen fick var sin vindduk. Det var ju det vanliga och isoleringen tynger ner så att det inte kan bli glipor för drag. Nåja.... Ovanpå lade vi ett bärande obehandlat trägolv. Det behandlade vi med hårdoljevax. Det drar så klart.


Den gamla passagen in till köket var det inte behov av längre, men en liten tvättstuge-vrå fanns stort behov av. Vi stängde av passagen.

Nåt år efter på våren kände jag plötsligt en underlig lukt. Mest jag, inte andra. Det var en dålig lukt, som gamla blommor eller kvistar som stått för länge i vatten.  Jag var rädd att det var döda möss nånstans och vi letade och öppnade ställen. Men icke.

Det visade sig när vi kröp under i vår låga krypgrund att svaret fanns där. I den nybyggda delen var det ok, men i den gamla delen under kök och kammare var det fukt och mögel. Det var många turer, bla med försäkringsbolaget, som kom fram till att det inte fanns en ersättningsbar skada. Vi mätte fukten under en längre period för att få lite fakta. Man utgick från att det var utifrån kommande fukt. Och visst blev det fuktigare om det var riktigt fuktig väderlek, men det var inte hela sanningen.


Här är en bild under kammaren på en stor balk där det har bildats mögel. Det fanns även ett fint lager vitt under hela golvet både under köket och kammaren. Vi var rädda att våra insatta ventiler ställt till det.
Vi lät sanera möglet, sätta igen ventiler, och installerade systemet Trygghetsvakten. Andra firmor menade att vi skulle ha en avfuktare stå och gå. Vi valde inte det, dels för att den fysiskt inte fick plats, och dels för att med vår otäta grund skulle den försöka avfukta hela trädgården. Det lät inte rimligt.

Trygghetsvakten installerade reflekterande folie på marken, värmeslingor under golvet, så att den varmare luften kunde hålla fukt utan att det blev mögel, och en fläkt. Det hjälpte och det blev bättre, men inte helt bra.
(Är det någon som är intresserade av att köpa det begagnade systemet av oss, så är denne välkommen. Nu använder vi det inte längre. )

I nästa inlägg ska jag berätta hur det kom sig att vi tog upp golvet i kammaren och upptäckte vad problemet egentligen var. Hittills hade vi en gammal och en ny torpargrund, samt en platta på mark, där vi byggt ut ett matrum. Nu kom vi att få en modern mullbänk av hasopor.




söndag 22 september 2019

Framtidshuset i Dalarna

I villaägaren nr 4, 2019, som kom ut häromdagen kan man läsa om experimenthuset som byggts av Dalarnas Försäkringsbolag och Högskolan Dalarna med praktisk hjälp i byggandet av gymnasieelever i Falun och Borlänge.

Jag hittar inga bilder på huset som är fria att använda, men man kan läsa mer här. Ett foto på ett av uppslagen lägger jag med här ...


Intressant att ta del av, tycker jag! Man ska ha en stor eloge för att man närmar sig byggande på det sättet, med mer miljövänliga material, kloka konstruktioner och flera enkla lösningar som inte kräver ny teknik, bara eftertanke.

När vi arbetade med vårt badrum hade vi kontakt med skadeförebyggare Ulf Pennonen, som är inblandad även i Framtidshuset. Han gav oss många uppskattade råd, på just tankesätt och hur man smart kan gå tillväga. (Sedan blev det så att vi lämnade det försäkringsbolaget pga bemötande, hanterande av andra personer vid en vattenskada.)


En sån enkel sak är att även om det är tillåtet att dra vattenrör, även med skarvar?, i väggar så är det inte så smart. Börjar det läcka kan det förstöra mycket i en vägg, där det inte syns i första taget.

Ett sätt, och så gjorde vi, är att dra vattenrören i taket. Vi lät sänka taket 10 cm så att alla rör kunde få plats mellan lagren. Skulle nåt läcka så droppar det ner genom taket och att bara byta ett löst innertak är inte så illa som en bärande vägg. På bilden ovan ser man vattenrören, rör i rör, kopplade för att kunna gå ut till de olika ställena i badrummet. (Vi funderade mycket på material och plast. Vi kom fram till att om man inte ville göra alla dragningar i rostfria rör, så fick man ta dessa plaströr. Koppar ville vi undvika i mesta mån till dricksvatten. Våra blandare är i rostfritt. Koppar är ju faktiskt giftigt. Helt är det dock svårt att undvika koppar eftersom kopplingar mm är i det materialet...)

Man ser även ribbor som det nya innertaket ska byggas på.

 Vi eldar mot en ackumulatortank, som man ser här. I utrymmet för tanken och vattenkopplingarna har vi en golvbrunn. Vi har även ett par golvbrunnar i själva badrummet. Skulle något läcka syns det direkt här och det rinner ner i golvbrunnen.

 Här ser man hur rören, även elen, är dragna i taket från den öppna delen i tankutrymmet ut under det nya innertaket.
 I badrummet sedan kommer vattenrören, då i rostfritt, (som inte alls var så krångligt att arbeta med som rörmokaren först trodde) ner från taket, men skarven synlig i badrummet. Skulle det läcka syns det direkt. Här kommer det ner till handfat....

 ... och här till toalettstolen. Det gällde bara att planera dragningarna så optimalt det gick.

I duschen kommer vattnet också ner från taket, vilket passar extra bra här, då vi har lerklinade timmerväggar, klädda med glas-skivor. Dessa skivor kunde då bli utan genomföring för blandare. Blandaren är limmad. Dels är det bra för att det inte kan sippra genom en genomföring och dels är det bra för att då kan vi koppla loss vattenrören vid taket och få loss hela glasväggen för att kunna besiktiga bakom. Det planerar vi att göra när silikonfogarna börjar se vissna ut. Renoverbart system med lätta medel, är tanken.

Det litar vi på mer än konventionella tätskikt. Glasfirman som utförde glasningen, friskrev sig, dvs informerade om att detta inte var branchvedertaget sätt, och att de inte ansvarade för ev fuktskador orsakade av glasningen. Det var den enda punkten det var nödvändigt med en friskrivning, fast vi gjort på eget sätt på fler punkter i badrumsbygget.

tisdag 17 september 2019

Nu gör jag om - både på bloggen och i huset!

Nu ändrar jag lite på min blogg här. Jag hoppas du ska tycka det blir bra och intressant.

Jag hade den här bloggen, Lyst i Livet, bredvid mitt företagande med textil design i Lyst Form. Jag berättade om produkter, företagande och vårt byggande och renoverade i vårt kära gamla hus. Sedan har den här bloggen legat väldigt lågt en period. Jag försökte renodla företagandet från övriga saker och ägnade mig åt det.

Nu vill jag komma tillbaka till den här bloggen, Lyst i Livet, och återigen berätta om hållbarhet, husbygge och renoveringar. Det känns helt rätt nu när jag går en kurs på högskolan om Bärkraftigt Boende och Byggande. (Även kallad Ekobygg) Kursen ges av Högskolan Dalarna på 25 % fart i Stjärnsund.

För att det ska bli funktionellt, byter jag ut lite innehåll, utseende och rubriker här i bloggen. Familj, vänner och alla intresserade är hjärtligt välkomna att följa våra husäventyr!

 Jag kommer att berätta en hel del om mitt deltagande i kursen och om vårt projekt att göra ett badrum i huset, där vi arbetat med vattensäkerhet, genuina sunda rena material och inte alltid (branch)godkända metoder....