Vattenkranar + rostfritt = sant

 Vartefter gamla kranar har tjänat ut har vi ersatt dem med nya  - i rostfritt! Nu kom vi efter många år till kökskranen. Den har hållit länge och varit bra, med praktiska funktioner. 

 Så vi ville fortfarande ha en ganska hög kran så vi får under större grejer, men också funktionen med utdragbar slang i kranen. Det är väldigt praktiskt när man ska sköja plåtar och annat. Dessutom fick vi behålla funktionen med att kunna alternera mellan vanlig stråle och dusch när vi valde denna nya kran i rostfritt stål.

 

Kökskran från Strands Stainless.

 

 

Så varför rostfritt stål? Det var inte främst ett estetiskt beslut, även om vi gillar både finishen och designen. Det är faktiskt ett led i att försöka minimera skadliga ämnen i vårt hus. Många standardkranar är gjorda i mässing inuti och problemet blir då att de innehåller bly. Bly är giftigt och jag hoppas att alla vet om att man alltid bör spola ur kranen lite innan man tar när man har en vanlig kran. Ta aldrig det första vattnet som har stått i kranen ett tag. 

 

Till handfaten valde vi denna mer organiska design, av samma tillverkare.

De har även fina till badkar och dusch. 

 

Vår dusch har vi gjort med lerklinade väggar, men glas där det rinner vatten. Eftersom vi inte ville göra hål i glasytan kommer vattenrören ner från taket och själva blandaren är limmad på glaset.

Vattenledningarna kommer ner från taket överallt i badrummet. Sedan är de dragna synligt. Vi har dragit allt i taket och satt in ett till innertak. Skulle något börja läcka behöver vi bara ta ner det tunna innertaket och inte halva badrummet. 

 De synliga rören är i rostfritt de med. Kopparrör avger också saker. Det var inte alls så trassligt med rostfria rör som rörmokaren trodde. Med mapressmetoden gick det fint att böja det som behövdes.

 

 

Badrumsbygge 2 Golvet

Detta inlägg handlar om vårt badrumsbygge i den timrade delen av huset och speciellt om golvet. Hur grunden gjordes kan man läsa om i inlägget "Badrumsbygge 1 grund"

Ovanpå den packade hasoporen.

Enligt uppgift ska man inte behöva ha fiberduk ovanpå den packade hasoporen. Det blir inte mycket som rinner ner i den vid övergjutning av lera eller betong, tydligen. Men vi lade en tunn duk. Ovanpå den är små hållare, armering och golvvärmeslangen.

Vi valde att gjuta ett golv i vattentät betong. Det blev vårt tätskikt, så att säga.  Den ska då vara så vattentät att det som kommer ut på andra sidan inte är mer än att det hinner dunsta. Det blir aldrig så mycket att det rinner. Men som sagt även om det når hasoporen så kan hasoporen inte ta skada av vattnet. Rinner det ändå vidare genom hasoporen så kommer det ner i marken. Här får man INTE ha någon tät duk som hindrar fukt att rinna iväg ner i marken. Då orsakar man i värsta fall fuktsamlingar.

Efter första lagret betong, lutningar

 Vi gjöt i två omgångar. Vi hade hjälp med det av vår snickare och denne rådgjorde även med betongfirman. På det första lagret mättes det in för lutningar i rummet, så att det lutade mot någon av våra tre golvbrunnar, i princip. Rören är lutade som det ska vara. Dessa fick blir riktmärken för nästa lager.

Här kan man se att i vänstra hörnet, till skillnad för bilden ovan, återstår bara en liten fördjupad fyrkant för duschplattan.

Det färdiggjutna golvet behandlade vi med vattenglas för att få en miljövänlig behandling och yta att lägga golvklinkers på. De mer konventionella ytbehandlingarna innehöll för mycket tveksamma kemikalier.

Hörnan under trappen där toastolen ska placeras.

Vi valde att lägga en slags mosaik av natursten i marmor på golvet. Natursten är mer fuktgenomsläppliga än hårt bränt klinker tänker vi och har möjlighet att torka upp lite bättre än klinker. Vi räknar dock inte med problem då vi även har golvvärmen som hjälper till att torka upp ev blöta på golvet.

Som avdelning mellan bastun och badkaret murades en liten mur upp. Den är också fuktokänslig så den blir bra som stänkskydd vid badkaret.

Som synes hade vi lagt första lagret lerklining på väggarna här i duschhörnan när vi lade mosaiken på golvet. Mosaik var inte riktigt så arbetskrävande som det kan låta. Stenarna satt på nät som var ca 50x50 cm.

 Marmorbitarna har lite oregelbundna former men ligger ändå så utlagda på näten att rutorna bara passade på ett sätt mot varandra. En sak som kan vara värt att tänka på när man använder sådan här mosaik är att vanlig fogmassa inte rekommenderas. Dels så är bitarna ca 1 cm höga och dels så är det rejäla springor mellan bitarna. Vanligen kan man inte förutsätta att "vanlig" fog klarar sådana springor utan att spricka. Det blir för tjocka lager helt enkelt. 

Golvbrunnen under badkaret, framför den nu kakelklädda lilla muren. Nyfogat golv.

En lösning som passade bra i vårt fall var att foga med c-bruk. Det tål fukt och kan hantera dessa mellanrum. Dessutom innehöll inte det här bruket lika mycket tveksamma kemikalier som fogar kan göra. Denna mosaik kan även användas utomhus, och då fogas på samma sätt.

Nedan några bilder på vårt nu färdiga badrum. Allt är listat och målat och det är klart!! Vi är så glada att ha det efter tre års arbete med det :)

Badrumsbygge 1 Grunden

Att bygga sig ett badrum i ett äldre trähus ger en lite att fundera över. Kanske att bygga badrum i trähus överhuvudtaget ger en del att fundera över.

Rent byggnadsvårdsmässigt och historiskt har man inte haft badrum i vår moderna mening så länge. Man hade utedass och tvättkanna kombinerat med ett löst badkar, som kanske stod i köket. Det blev följaktligen inte så mycket glötande titt som tätt. Trä tål lite vatten om man torkar upp pölar och vädrar ut tillfälliga fuktdimmor. Men när det blir så mycket som vi i modern tid är vana vid, med rinnande vatten i duschar och ånga i hela rummet, troligen dagligen, så behöver man fundera på hur hus, material och konstruktion ska fungera med de kraven.

Det finns såklart branchregler för byggnation av badrum och även BBR, Boverkets Byggregler, med information och just regler för vettig byggnation, gällande i Sverige. Dessa två samlingar regler syftar till samma sak, men inte alltid på samma sätt. Branchregler kan vara i detalj om godkända konstruktioner och material. BBR kan uttycka att man ska bygga "ändamålsenligt" och "säkert" eller liknande, och lämna ansvaret om detaljer till byggaren.

När vi skulle bygga vårt badrum i vårt äldre hus (Se även andra av mina bloggposter om badrum och grundtyper) bestämde vi att det var viktigt för oss att bygga så hållbart vi fick till det, både i hur länge materialen skulle hålla, men även med så rena giftfria material som möjligt. Då valde vi genast bort flera av de moderna traditionella materialen och metoderna med tätskikt fulla av emissionsspridande kemikalier. Dessutom har det visat sig att dels ändras vad som är godkänt rätt ofta och dels så har godkända material inte alltid funkat i tester och prövning ändå.

Så hur tänker man sedan? Just dessa tätskikt ska ju vara garant för vattenskadesäkert badrum. Hus är ofta byggda i trä och andra material, skivmaterial, gips mm, som inte tål att blötas regelbundet och inte kan hantera fukt. Dessutom finns oftast plast i husen som stänger in eller ut fukt. "Modernt" jobbar man ofta mot material och fukt istället för med. Så antingen måste man se till att skydda sina ömtåliga material och konstruktioner med lager och skikt, eller så ser man till att material och konstruktioner tål den fukt som blir. Så valde vi att arbeta, så bra vi kunde.

Här är kammaren i den timrade delen av huset, på torpargrunden bestående av hörnstenar och småsten mellan stödpunkterna, med hela våta golvbjälklaget utrivet.

Som man kan se här har tidigare ägare gjutit en kant under norrsidan av rummet. Dessvärre hade ett stuprör i hörnet lett in vatten under hörnstenen, urholkat i sanden huset står på och orsakat att huset fortfarande rör sig, sjunker i hörnet i fråga, fast vi försökt fylla upp och leda bort vattnet.

Vi tog oss an att göra om vårt badrum efter en vattenskada och satsade då på teorier vi trodde på snarare än vad branchreglerna säger.....Det gör man ju på egen risk. Tanken att utgå från - vad är det värsta som kan hända och vad händer då i rummet, med materialen?

Nu hade vi väggar i trä, men inget golvbjälklag. Ingen plast i väggarna, vilket gör att materialet naturligt kan hantera, buffra och avge, en viss mängd fukt. Rinnande vatten är dock nåt annat. Vi behövde skydda träet där det kunde utsättas för större mängder vatten, speciellt om det inte kunde förväntas torka upp mellan gångerna. 

Här ser man skorstensstocken som står mellan kammaren och köket.

Vi valde att inte sätta tillbaka ett träbjälklag i det här fallet, då vi planerade att ha ett badrum i rummet. Vi samlade flera vattendragningar och våtrumsinstallationer i rummet på en gång. Då blev det ett begränsat utrymme som vi behövde "vattensäkra". Förr hade vårt vatten, vi har egen brunn, kommit in i huset i skafferiet. Nu grävde vi om (för hand...) så att från pumpdelen av huset där vattnet pumpas upp, leds vattnet ner under jord och upp igen i badrummet, där ackumulatortanken ska stå och allt vatten fördelas vidare i huset. I köket i rummet bredvid har vi vatten och även i ett litet badrum ganska rakt ovanför detta badrum. Det samlar vattnet i begränsade delar av huset. Kortare rördragning och färre platser som kan drabbas av vattenskador.

Vi lade fiberduk på sanden för att det grus vi hade för lutning av rör inte skulle sjunka ner i sanden. Någon plast i botten är direkt olämpligt i det här fallet, då vi tänker fylla grunden med hasopor, skumglas,  som en modern mullbänk. Ev fukt måste kunna sjunka undan. Markfukt stiger inte i hasopor så det behöver man inte skydda från. Hasopor är fuktokänsligt.

Påbörjad lerklining i grunden och upp på träväggarna. Här syns även den golvbrunn som hamnar i tankutrymmet, och inkommande vatten sticker upp, men en tillfällig smal koppling in till köket.

Vi satte ihop de lösa stenarna i grunden hjälpligt så inte hasoporen skulle rínna ut ur grunden. Vi lerklinade i grunden och en bit upp på timret. Den nivån kommer att täcka där golvnivån ska bli. Det ställe som blir sårbart i den här konstruktionen tänker vi är just mötet mellan vägg och golv. Hasoporen och det planerade gjutna lagret som ska bli golv tål och hanterar vatten, men träväggen är känsligare för återkommande vatten, åtminstone om det är rinnande. Om något skulle gå illa i rummet är det antingen vid rinnande vatten som i dusch, eller om det blir ett läckage av tex tanken och hela rummet översköljs av vatten. Det rinner väl undan rätt snabbt i de golvbrunnar rummet har, men kan ändå komma mot vägg och ner mellan vägg och golv just då. Leran buffrar fukt och torkar ur när det är torrare. Den torkar faktiskt så torr, normalt, att den är torrare än trä och därmed konserverar träet, torkar ur träet också.

Detta är duschhörnet. Man ser golvbrunnen som ska vara i själva duschen. Hörnet är i timmerväggar.

Ovanpå lerkliningen har vi fäst lite lindrev som rörelsedämpare/nötningsskydd. Ovanpå den fäste vi sedan just över området där vägg och golv ska mötas en gummiduk i Epdm. Sådan duk är giftfri och används annars till dammar i trädgårdar och tål en hel del. Så om det kommer massa vatten sköljande mot väggen ( tex om vattentanken går sönder), så ska vattnet stöta på gummiduken och inte timret. Sedan sipprar det, om det sipprar ner, längs duken och ner i grunden till hasoporen och bort utan att kunna göra så mycket skada, är tanken.

I ett annat blogginlägg berättar jag mer om hur vi gjorde med golvet, ovanpå hasoporen, "Badrumsbygge 2, Golvet".

 

I vårt hus samsas olika husgrundstyper - med och utan fukt

Det här är ett tillbakablickande inlägg, från när vi först började titta på detta med golv, grund och fuktproblem. 2012. Det hela kulminerade med en vattenskada, så då var det bara att bryta upp flera golv. Det goda det förde med sig, så att säga, är att vi då bestämde att lika gärna göra lite förbättringar när vi ändå måste göra om. Misstag och lärdomar får man på köpet.

Vi gjorde om vårt köksgolv. Det var på sätt och vis startskottet för flera händelser som hakade i varandra.

Vårt hus är ursprungligen en liten timrad byggnad på låg torpargrund. Köket och kammaren bredvid, samt en liten smal hall med en trapp, tänker jag är ursprungligt. (Eller kanske bara nedervåningen?) Vi har ritningar från en tidig ombyggnation, ett tillägg av ett badrum på övre plan, där det ser ut så i alla fall. Köket verkar ha haft kvar sitt orginalbjälklag och golv, med ett tillägg av en plastmatta efter en ytrenovering av köket av tidigare ägare. Kammarens golv hade man tagit upp och gjort om.

Köksgolvets plastmatta var sliten och trasig, och golvet var förskräckligt kallt. Vi beslöt att ta upp golvet och se om vi kunde få det varmare. Plastmattan skulle ut och ersättas med nåt som stämde bättre med huset och något som andades! Vi ville inte stänga in fukt i några materiallager. Dessutom avger PVC-plastmattor otrevliga saker.

Här ser man plastmattan på masonitskivor i köket. Under ligger ett trägolv. Det var av blandad kvalitet och troligen ett undergolv. Då tyckte ungarna att det var kul att hjälpa till :) Bakom genom nyinsatta dörrar ser man det relativt nytillbyggda vardagsrummet, och till höger den ursprungliga ingången till köket. Den är en smal liten tarm som leder fram till trappen upp till övervåningen. Här lär huset ha slutat en gång. När vi flyttade in var det påbyggt, med bla en inbyggd veranda, som rymde både hall och ett badrum.

I tidigare blogginlägg har jag berättat om denna kökgolvsrenovering, men jag kan säga att det ändå var bra att vi tog upp ända in till marken.

Det är inte konstigt med kalla golv när "isoleringen" består av jordliknande lager med sten och sågspån.

Här ser man bjälklaget, bestående av rundstockar upp-pallade på små stenhögar. Här började detta med fukt att vara aktuellt. Längs husets dåvarande ytterväggar hade både timmerstommen och bjälkesändarna påverkats och på vissa ställen var det som kex. Vi bytte ut skadat material, lade in nytt träbjälklag och såg till att baksidan av huset dränerades och att ingen växtlighet kom inpå väggarna genom att göra en grusgång längs hela baksidan. Dessutom sattes några ventiler in så att det skulle ventilera ut ev fukt under köksgolvet. Det är lite diskutabelt att göra så har vi erfarit.

Vi fick rekommenderat av tillverkaren av lösullscellulosan att lägga deras vindduk hel över alla  skeppen, så att det inte kunde bildas drag någonstans. Hur det nu blev så hade bygghjälpen inte hört talas om ett sånt sätt och det blev små bitar så skeppen fick var sin vindduk. Det var ju det vanliga och isoleringen tynger ner så att det inte kan bli glipor för drag. Nåja.... Ovanpå lade vi ett bärande obehandlat trägolv. Det behandlade vi med hårdoljevax. Det drar så klart.

Den gamla passagen in till köket var det inte behov av längre, men en liten tvättstuge-vrå fanns stort behov av. Vi stängde av passagen.

Nåt år efter på våren kände jag plötsligt en underlig lukt. Mest jag, inte andra. Det var en dålig lukt, som gamla blommor eller kvistar som stått för länge i vatten.  Jag var rädd att det var döda möss nånstans och vi letade och öppnade ställen. Men icke.

Det visade sig när vi kröp under i vår låga krypgrund att svaret fanns där. I den nybyggda delen var det ok, men i den gamla delen under kök och kammare var det fukt och mögel. Det var många turer, bla med försäkringsbolaget, som kom fram till att det inte fanns en ersättningsbar skada. Vi mätte fukten under en längre period för att få lite fakta. Man utgick från att det var utifrån kommande fukt. Och visst blev det fuktigare om det var riktigt fuktig väderlek, men det var inte hela sanningen.

Här är en bild under kammaren på en stor balk där det har bildats mögel. Det fanns även ett fint lager vitt under hela golvet både under köket och kammaren. Vi var rädda att våra insatta ventiler ställt till det.
Vi lät sanera möglet, sätta igen ventiler, och installerade systemet Trygghetsvakten. Andra firmor menade att vi skulle ha en avfuktare stå och gå. Vi valde inte det, dels för att den fysiskt inte fick plats, och dels för att med vår otäta grund skulle den försöka avfukta hela trädgården. Det lät inte rimligt.

Trygghetsvakten installerade reflekterande folie på marken, värmeslingor under golvet, så att den varmare luften kunde hålla fukt utan att det blev mögel, och en fläkt. Det hjälpte och det blev bättre, men inte helt bra.
(Är det någon som är intresserade av att köpa det begagnade systemet av oss, så är denne välkommen. Nu använder vi det inte längre. )

I nästa inlägg ska jag berätta hur det kom sig att vi tog upp golvet i kammaren och upptäckte vad problemet egentligen var. Hittills hade vi en gammal och en ny torpargrund, samt en platta på mark, där vi byggt ut ett matrum. Nu kom vi att få en modern mullbänk av hasopor.

Framtidshuset i Dalarna

I villaägaren nr 4, 2019, som kom ut häromdagen kan man läsa om experimenthuset som byggts av Dalarnas Försäkringsbolag och Högskolan Dalarna med praktisk hjälp i byggandet av gymnasieelever i Falun och Borlänge.

Jag hittar inga bilder på huset som är fria att använda, men man kan läsa mer här. Ett foto på ett av uppslagen lägger jag med här ...

Intressant att ta del av, tycker jag! Man ska ha en stor eloge för att man närmar sig byggande på det sättet, med mer miljövänliga material, kloka konstruktioner och flera enkla lösningar som inte kräver ny teknik, bara eftertanke.

När vi arbetade med vårt badrum hade vi kontakt med skadeförebyggare Ulf Pennonen, som är inblandad även i Framtidshuset. Han gav oss många uppskattade råd, på just tankesätt och hur man smart kan gå tillväga. (Sedan blev det så att vi lämnade det försäkringsbolaget pga bemötande, hanterande av andra personer vid en vattenskada.)

En sån enkel sak är att även om det är tillåtet att dra vattenrör, även med skarvar?, i väggar så är det inte så smart. Börjar det läcka kan det förstöra mycket i en vägg, där det inte syns i första taget.

Ett sätt, och så gjorde vi, är att dra vattenrören i taket. Vi lät sänka taket 10 cm så att alla rör kunde få plats mellan lagren. Skulle nåt läcka så droppar det ner genom taket och att bara byta ett löst innertak är inte så illa som en bärande vägg. På bilden ovan ser man vattenrören, rör i rör, kopplade för att kunna gå ut till de olika ställena i badrummet. (Vi funderade mycket på material och plast. Vi kom fram till att om man inte ville göra alla dragningar i rostfria rör, så fick man ta dessa plaströr. Koppar ville vi undvika i mesta mån till dricksvatten. Våra blandare är i rostfritt. Koppar är ju faktiskt giftigt. Helt är det dock svårt att undvika koppar eftersom kopplingar mm är i det materialet...)

Man ser även ribbor som det nya innertaket ska byggas på.

 Vi eldar mot en ackumulatortank, som man ser här. I utrymmet för tanken och vattenkopplingarna har vi en golvbrunn. Vi har även ett par golvbrunnar i själva badrummet. Skulle något läcka syns det direkt här och det rinner ner i golvbrunnen.

 Här ser man hur rören, även elen, är dragna i taket från den öppna delen i tankutrymmet ut under det nya innertaket.

 I badrummet sedan kommer vattenrören, då i rostfritt, (som inte alls var så krångligt att arbeta med som rörmokaren först trodde) ner från taket, men skarven synlig i badrummet. Skulle det läcka syns det direkt. Här kommer det ner till handfat....

 ... och här till toalettstolen. Det gällde bara att planera dragningarna så optimalt det gick.

I duschen kommer vattnet också ner från taket, vilket passar extra bra här, då vi har lerklinade timmerväggar, klädda med glas-skivor. Dessa skivor kunde då bli utan genomföring för blandare. Blandaren är limmad. Dels är det bra för att det inte kan sippra genom en genomföring och dels är det bra för att då kan vi koppla loss vattenrören vid taket och få loss hela glasväggen för att kunna besiktiga bakom. Det planerar vi att göra när silikonfogarna börjar se vissna ut. Renoverbart system med lätta medel, är tanken.

Det litar vi på mer än konventionella tätskikt. Glasfirman som utförde glasningen, friskrev sig, dvs informerade om att detta inte var branchvedertaget sätt, och att de inte ansvarade för ev fuktskador orsakade av glasningen. Det var den enda punkten det var nödvändigt med en friskrivning, fast vi gjort på eget sätt på fler punkter i badrumsbygget.