Hempcrete - Hampakalk ett byggmaterial på frammarsh

Det har inte blivit så mycket berättat ännu från kursen i Bärkraftigt byggande och boende som jag går. Den avslutas nu i terminsslutet juni-20. Det har varit en intressant och givande resa. Kursen är upplagd som en distanskurs över ett år med 25% fart. En gång i månaden är det träffar en torsdag och fredag i vackra Stjärnsunds Herrgård.

På träffarna ges föreläsningar i olika vinklingar av olika insatta experter både från Högskolan Dalarna och andra. Kurslitteraturen är Varis Bokalders och Maria Blocks "Byggekologi", ett omfattande verk i ämnet med fler vinklingar än jag först trodde hörde till.

Genom kursen, som ett rött snöre, löper den projektuppgift som gör att man verkligen tar sig an alla delar. Var och en, eller i par, ska som projekt ta sig an en verklig eller tänkt byggnationsuppgift. Min började med att handla om en inglasning och slutade med en utbyggnad av en husgavel. Det börjar med visioner, önskemål och krav fortsätter med skisser, material och lösningar, och slutar med ritningar, bygglov och en text om vad det är man gör i sitt projekt, där flera adekvata punkter att tänka på ska vara med.

En annan sak som är verkligt värdefull är med-deltagarna i kursen. Det är väldigt intresserade människor, ofta med spetskompetens av något slag. Det kan bli mycket intressant informationsutbyte om olika projekt och allt annat som kan vara relevant. Ett riktigt fint nätverk blir det! Normalt gör man också en studieresa tillsammans. Den fick ju tyvärr utgå i dessa coronatider. Några besök på närmare håll fick vi in första terminen i alla fall, som tur var.

För att jag är med i det här gänget nu fick jag tipset om ett Webinar om hampakalk. Nu när allt behöver ske på distans och digitalt får man ta till sig de praktiska aspekterna. Jag kunde sitta hemma och ta del av vad man berättade på helt andra platser, samordnat i Göteborg av Sustainable Business Hub, med föreläsande experter från både Lund och Frankrike.

Jag räknar inte med att ha någon hampakalk i mitt projekt, men det är ett intressant material. I Frankrike finns flera aktörer, såväl arkitekter, byggfirmor som maskintillverkare och tillverkare av produkter av hampakalk. Man har kommit riktigt långt, och man forskar runt det. Bla har man fått kontrakt på att tillverka OS-byn i Paris 2024 i denna metod.

Det är ett naturligt material av endast hampaskävor (de vedliknande bitar som blir kvar när man tagit bort de långa fiberna) vatten och kalk. Det har många goda egenskaper, inom fukthantering, mögel, isolering och brand. Det tar även upp koldioxid, är så kallat "carbon negative energy efficient". . Det förutsätter en trästomme (också naturligt och förnybart material) som byggs in i hampakalken. Träet blir då skyddat från både fukt och brand.

Man kan såklart också göra annan sorts isolering av hampa än hampakalk.

Man kan använda det vid såväl nybyggnation som vid renovering. Lunds Universitet forskar i Sverige i samarbete med fler universitet och Energimyndigheten om detta och har ett testhus i Visby. Sedan gammalt användes mycket hampa och hampakalk på Gotland, innan odlingsförbudet av hampa.

Så till renovering av äldre korsvirekshus fungerar det fint, och höjer isolervärdet om man ersätter gammal fyllning av strå och lera med hampakalk. I modernt byggande finns det flera sätt att gå tillväga, även hela färdiga paneler att bygga med finns på marknaden, från franska företaget LB Eco Habitat.

 Man kan ha hampakalk som yta utvändigt, ev med ett extra kalklager, eller klä in byggnaden med tex trä. Jonas Nilsson i Landskrona är pionjär i Sverige och bygger det första certifierade hampakalkhuset, bostad, i Sverige i samarbete med House of Hemp.

Det finns så mycket bra och spännande! Det gäller bara att det kommer fram.

Besök i passivhus

Min tanke med nytaget av denna blogg var att också berätta om den kurs i Ekobygg som jag går detta läsår, Bärkraftigt byggande och boende. Det har inte blivit så mycket av dessa planerade inlägg hittills, fast det finns mycket intressant i kursen att ta upp. Nu börjar jag mitt i med att berätta lite om det studiebesök kursen gjorde nyss hos ett passivhus  här i Dalarna.

Det var väldigt intressant. En familj med vuxna barn bestämde sig för att sälja det stora vackra äldre traditionella nästan herrgårdsliknande hus man bott i och bygga sig ett hus anpassat för dem och deras situation med passivhusstandard.

Man flyttade inte långt, utan byggde på en bit avstyckad mark  bredvid det gamla huset, vackert beläget i naturen.

Utsikt över trädgårdssidan

Huset ritades av en arkitekt i familjen och kunde anpassas precis efter önskemål och behov. Man fick råd av arkitekten om smarta lösningar, skönhetsskapande linjer och ekonomiska detaljer. Energibehovet i ett passivhus ska inte överstiga 12 W/m2 tillförd energi. (Det finns en del olika uppfattningar om definitionen, vad jag förstår) Hela konceptet är att huset ska vara så pass väl isolerat och energisnålt att man i princip med bara värmen från de boende, hushållsapparater och återvinning av värme från ventilationen ska klara värmebehovet.

Hus i två plan, förutom en påbyggd del som vardagsrum med högre i tak.

Det finns olika tekniker att bygga ett passivhus. Det här huset är inte något "prepphus", dvs det bygger inte på sådana lösningar att det kan klara långvariga strömavbrott, utan bygger på elektrifierad teknik, med ventilation med värmeåtervinning. Ventilationen är nödvändig även för fukthanteringen, då huset är så tätt att fukten skulle pärla sig på husets fönster annars. (Fukt kommer vi aldrig ifrån, varje person och levande varelse avger viss mängd fukt.) Man har dessutom frångått vissa saker, som att man har lite fler och större fönster än i grundkonceptet för att få de behagliga ljusinsläpp och siktlinjer som gör det härligt och harmoniskt.

En detalj som är energibesparande är den lilla kallfarstun runt entrén som fungerar som en luft- och värmesluss.

Vy över gårdsentrén med påbyggd carport.

 Själva huset är precis så stort man behöver och i övrigt finns gårdshuset med carport längs ned mot vägen. Längan fortsätter sedan med förråd, en glugg för cyklar och till sist mot trädgårdsvyn ett gästrum bestående av storstuga och badrum.

Carportlängan som övergår i bod, förråd och gästrum.

 I gäststugan har man endast denna kamin- och ett löst elelement- för uppvärmningen. Det räcker gott. I stora huset har man också en kamin. Den ger en fin mysfaktor och med endast 4 vedpinnar morgon och 4 vedpinnar kväll klarar huset värmen även en kall vinterdag.

Värmekällan i gästrummet.

Husägarna trivs verkligen med sitt boende och längtar inte tillbaka till sitt gamla hus. De säger att ingen borde bygga på annat sätt än med passivstandard på isolering av hus. Vem skulle köpa en vinterjacka som behövde tillförd värme av ett batteri eller nåt? Ingen skulle jag tro.

Det finns mer info att hitta:
https://www.igpassivhus.se/
Föreningen för energisnåla hus har gjort en kravspecifikation: https://www.feby.se/files/rapporter/kravspecifikation-feby12-bostader-jan.pdf