Visar inlägg med etikett Golv. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Golv. Visa alla inlägg

tisdag 25 februari 2020

Badrumsbygge 2 Golvet


Detta inlägg handlar om vårt badrumsbygge i den timrade delen av huset och speciellt om golvet. Hur grunden gjordes kan man läsa om i inlägget "Badrumsbygge 1 grund"

Ovanpå den packade hasoporen.
Enligt uppgift ska man inte behöva ha fiberduk ovanpå den packade hasoporen. Det blir inte mycket som rinner ner i den vid övergjutning av lera eller betong, tydligen. Men vi lade en tunn duk. Ovanpå den är små hållare, armering och golvvärmeslangen.

Vi valde att gjuta ett golv i vattentät betong. Det blev vårt tätskikt, så att säga.  Den ska då vara så vattentät att det som kommer ut på andra sidan inte är mer än att det hinner dunsta. Det blir aldrig så mycket att det rinner. Men som sagt även om det når hasoporen så kan hasoporen inte ta skada av vattnet. Rinner det ändå vidare genom hasoporen så kommer det ner i marken. Här får man INTE ha någon tät duk som hindrar fukt att rinna iväg ner i marken. Då orsakar man i värsta fall fuktsamlingar.

Efter första lagret betong, lutningar
 Vi gjöt i två omgångar. Vi hade hjälp med det av vår snickare och denne rådgjorde även med betongfirman. På det första lagret mättes det in för lutningar i rummet, så att det lutade mot någon av våra tre golvbrunnar, i princip. Rören är lutade som det ska vara. Dessa fick blir riktmärken för nästa lager.

Här kan man se att i vänstra hörnet, till skillnad för bilden ovan, återstår bara en liten fördjupad fyrkant för duschplattan.
Det färdiggjutna golvet behandlade vi med vattenglas för att få en miljövänlig behandling och yta att lägga golvklinkers på. De mer konventionella ytbehandlingarna innehöll för mycket tveksamma kemikalier.

Hörnan under trappen där toastolen ska placeras.

Vi valde att lägga en slags mosaik av natursten i marmor på golvet. Natursten är mer fuktgenomsläppliga än hårt bränt klinker tänker vi och har möjlighet att torka upp lite bättre än klinker. Vi räknar dock inte med problem då vi även har golvvärmen som hjälper till att torka upp ev blöta på golvet.

Som avdelning mellan bastun och badkaret murades en liten mur upp. Den är också fuktokänslig så den blir bra som stänkskydd vid badkaret.


Som synes hade vi lagt första lagret lerklining på väggarna här i duschhörnan när vi lade mosaiken på golvet. Mosaik var inte riktigt så arbetskrävande som det kan låta. Stenarna satt på nät som var ca 50x50 cm.

 Marmorbitarna har lite oregelbundna former men ligger ändå så utlagda på näten att rutorna bara passade på ett sätt mot varandra. En sak som kan vara värt att tänka på när man använder sådan här mosaik är att vanlig fogmassa inte rekommenderas. Dels så är bitarna ca 1 cm höga och dels så är det rejäla springor mellan bitarna. Vanligen kan man inte förutsätta att "vanlig" fog klarar sådana springor utan att spricka. Det blir för tjocka lager helt enkelt. 

Golvbrunnen under badkaret, framför den nu kakelklädda lilla muren. Nyfogat golv.
En lösning som passade bra i vårt fall var att foga med c-bruk. Det tål fukt och kan hantera dessa mellanrum. Dessutom innehöll inte det här bruket lika mycket tveksamma kemikalier som fogar kan göra. Denna mosaik kan även användas utomhus, och då fogas på samma sätt.


Nedan några bilder på vårt nu färdiga badrum. Allt är listat och målat och det är klart!! Vi är så glada att ha det efter tre års arbete med det :)




söndag 3 november 2019

Fortsättning - husgrundstyper hos oss

Det här inlägget är en fortsättning på inlägget "I vårt hus samsas olika husgrundstyper - med och utan fukt.

Där beskrevs hur vi satte igång en kedja av händelser med att göra om det ursprungliga gamla kalla köksgolvet. Torpargrunder och fukt kan vara känsliga saker. Det var svårt även med rådgivning från alla möjliga instanser att sluta sig till vad som egentligen var fel och vad som skulle behöva göras. Vi stod nu vid den punkt där vi åtgärdat vad vi kunde i förutsättningarna för utifrån kommande fukt och fukt i torpargrunden. Trots detta så kvarstod problemet med fukt främst under kammaren. Vi hade utrustning i grunden som mätte fukthalten i luften och vi mätte då och då även i det trä som utgjorde blindbotten mm. 

Vi har massvis med samlade mätdata, och med trygghetsvaktens utrustning höll det sig skapligt i schack.


Det såg ut som om det kom fukt, samlades fukt på den stora bärande balken och spred sig ut i rummet /golvet i en viss form. Med stark lampa kunde man se märken av fukten. Nedan en av de brädor som håller upp blindbotten, vilken består av nån slags skiva, det svarta. (Dessa skivor var inte så lämpade för sitt syfte, minst en sådan skiva bågnade så mycket under den här tiden att den bröts av.) Jag tycker att man tydligt kan se märken av fukt i nedre delen av brädorna. Försäkringsbolaget menade att det inte syntes.

Det som är intressant och gjorde att vi funderade mycket, var att just nedre delen av brädor och balkar var fuktigast. Den stora balken hade en kvot på 40 % i nedre delen. Killen från Trygghetsvakten menade att det inte borde kunna bli det om inte fukt tillfördes. På annat sätt än genom luft och kondens? Om man tänker på hur tvätt på torksträck torkar, så torkar det först upptill och sist nertill, för vattnet rinner neråt. Dessutom hade vi en torr referensträbit monterad i grunden för att se om det spreds fukt genom luften. Den blev något lite fuktig, men kom inte upp i några illavarslande halter.

Vi verkade inte komma längre med detta, och eftersom försäkringsbolaget hade avskrivit ärendet, missade vi att ta tag i den rekommendation de skrivit i rapporten, att provtrycka golvvärmen i rummet. Golvet blev varmt, vi upplevde inga konstigheter med värmesystemet och vår okunskap om provtryckningar gjorde att det inte blev av.

Det som däremot hände, på gott och ont, var att vårt avlopp, som hängt med ett tag och godkänts av rörmokaren när vi gjort om köket, sattes igen och det blev en översvämning när tvättmaskinen spolade ur vid ett tillfälle.


Tätskikt och allt som var i nischen med tvättmaskin fungerade, men vattnet trycktes upp genom golvbrunnen, ut på hallgolvet och ner i grunden precis framför tvättstugedörren. Det blev ett försäkringsärende som vi fick bra hjälp med. Man tog först upp små områden för att se hur det såg ut i golvet. Dessa fick förstoras ett par gånger för att det var blött i större omfattning. Blött material togs bort, vi hade fläktar och avfuktare gick.


Här ser man en bild efter översvämningen, samma dag, från grunden. Det var flera liter vatten på folieduken och sammanträffande nog verkade vattnet ha följt samma vägar som vi hittat fukt vid  förut. Den stora balken verkar det ha runnit nerför, och även ut längs blindbotten.

Ersättning från Försäkringsbolag betalas ut med åldersavdrag, inte vad det kostar att återställa. Vi skulle alltså hur som helst inte kunna fixa detta utan att lägga till eget kapital och ork. Vi valde då att när det nu ändå behövde göras om, planera om funktioner och material på en gång, så att vi upplevde det vattensäkert i vårt hus och kunde använda metoder och material som vi bedömde fungerade hälsomässigt och byggnadsvårdsmässigt med vårt hus.

Vi rev upp hela golvet i kammaren, där vattnet hade runnit vidare i golvet och även i hela hallen. I hallen fanns ett litet badrum inträngt. Det var byggt av tidigare ägare, och hade sitt värde, men det gjorde hallen trång, och den byggde för både ljus och vy ut från huset mot söder och trädgården. Vi beslutade att ta bort det badrummet och att göra om hela kammaren till ett badrum där vi samlade så mycket av "våta" enheter som  möjligt, inklusive en ny ackumulatortank. Den nya moderna isolerade tanken ersatte den lilla gamla med hönsnät och mineralull isolerade tank som stod på övre botten utan nån vattensäkerhet alls.....Det blev ett rejält projekt.


Här ser vi kammarens golv på väg att tas upp helt. Nedan ser vi en liten bit av hallgolvet utanför tvättstugan, när det öppnats mer och några stag och bjälkar tagit bort. Man kan då se att den golvvärmeslang som legat i kammargolvet även gått ut en liten bit i hallen och när snickaren byggt vår tvättstugevrå har det olyckligtvis hamnat en skruv rakt genom slangen. Då var det inte så konstigt längre att vatten kunnat förflytta sig precis som översvämningsvattnet nu gjorde.


Vårt försäkringsbolag, som vi rådfrågade i ärendet, tyckte att de kunde ta detta och inte hantverkaren som orsakat olyckan, och sedan kom de fram till att det ändå såg gammalt och anfrätt ut (Se balken slangen ligger på), vilket inte nåt nuvarande vatten kan ha orsakat, så de avslog vår ansökan på hjälp/ersättning pga vattenläckage orsakat av hantverkarens skruv i slangen. Vi talade med hantverkarens försäkringsbolag och där var det inga problem att förhandla fram en rimlig ersättning för de utgifter vi haft för mögelsanering mm. Se till att prata med rätt instans....

Vi valde att arbeta med lite otraditionella material och metoder i uppbyggandet av vårt nya badrum, och det tog sin rundliga tid, från hasoporen i grunden  - en modern fuktokänslig mullbänk - till leran på väggarna och glaset i duschen, men nu är det klart, ungefär tre år senare. Sedan hasoporen kom på plats har vi inte haft problem med fukt i grunden mer, men vi ålar in och kollar då och då.

Hur vi steg för steg arbetade med att bygga vårt badrum kommer i andra inlägg, vilket skulle vara kul om du har intresse av att följa.




onsdag 2 oktober 2019

I vårt hus samsas olika husgrundstyper - med och utan fukt

Det här är ett tillbakablickande inlägg, från när vi först började titta på detta med golv, grund och fuktproblem. 2012. Det hela kulminerade med en vattenskada, så då var det bara att bryta upp flera golv. Det goda det förde med sig, så att säga, är att vi då bestämde att lika gärna göra lite förbättringar när vi ändå måste göra om. Misstag och lärdomar får man på köpet.

Vi gjorde om vårt köksgolv. Det var på sätt och vis startskottet för flera händelser som hakade i varandra.

Vårt hus är ursprungligen en liten timrad byggnad på låg torpargrund. Köket och kammaren bredvid, samt en liten smal hall med en trapp, tänker jag är ursprungligt. (Eller kanske bara nedervåningen?) Vi har ritningar från en tidig ombyggnation, ett tillägg av ett badrum på övre plan, där det ser ut så i alla fall. Köket verkar ha haft kvar sitt orginalbjälklag och golv, med ett tillägg av en plastmatta efter en ytrenovering av köket av tidigare ägare. Kammarens golv hade man tagit upp och gjort om.

Köksgolvets plastmatta var sliten och trasig, och golvet var förskräckligt kallt. Vi beslöt att ta upp golvet och se om vi kunde få det varmare. Plastmattan skulle ut och ersättas med nåt som stämde bättre med huset och något som andades! Vi ville inte stänga in fukt i några materiallager. Dessutom avger PVC-plastmattor otrevliga saker.

Här ser man plastmattan på masonitskivor i köket. Under ligger ett trägolv. Det var av blandad kvalitet och troligen ett undergolv. Då tyckte ungarna att det var kul att hjälpa till :) Bakom genom nyinsatta dörrar ser man det relativt nytillbyggda vardagsrummet, och till höger den ursprungliga ingången till köket. Den är en smal liten tarm som leder fram till trappen upp till övervåningen. Här lär huset ha slutat en gång. När vi flyttade in var det påbyggt, med bla en inbyggd veranda, som rymde både hall och ett badrum.

I tidigare blogginlägg har jag berättat om denna kökgolvsrenovering, men jag kan säga att det ändå var bra att vi tog upp ända in till marken.


Det är inte konstigt med kalla golv när "isoleringen" består av jordliknande lager med sten och sågspån.
Här ser man bjälklaget, bestående av rundstockar upp-pallade på små stenhögar. Här började detta med fukt att vara aktuellt. Längs husets dåvarande ytterväggar hade både timmerstommen och bjälkesändarna påverkats och på vissa ställen var det som kex. Vi bytte ut skadat material, lade in nytt träbjälklag och såg till att baksidan av huset dränerades och att ingen växtlighet kom inpå väggarna genom att göra en grusgång längs hela baksidan. Dessutom sattes några ventiler in så att det skulle ventilera ut ev fukt under köksgolvet. Det är lite diskutabelt att göra så har vi erfarit.

Vi fick rekommenderat av tillverkaren av lösullscellulosan att lägga deras vindduk hel över alla  skeppen, så att det inte kunde bildas drag någonstans. Hur det nu blev så hade bygghjälpen inte hört talas om ett sånt sätt och det blev små bitar så skeppen fick var sin vindduk. Det var ju det vanliga och isoleringen tynger ner så att det inte kan bli glipor för drag. Nåja.... Ovanpå lade vi ett bärande obehandlat trägolv. Det behandlade vi med hårdoljevax. Det drar så klart.


Den gamla passagen in till köket var det inte behov av längre, men en liten tvättstuge-vrå fanns stort behov av. Vi stängde av passagen.

Nåt år efter på våren kände jag plötsligt en underlig lukt. Mest jag, inte andra. Det var en dålig lukt, som gamla blommor eller kvistar som stått för länge i vatten.  Jag var rädd att det var döda möss nånstans och vi letade och öppnade ställen. Men icke.

Det visade sig när vi kröp under i vår låga krypgrund att svaret fanns där. I den nybyggda delen var det ok, men i den gamla delen under kök och kammare var det fukt och mögel. Det var många turer, bla med försäkringsbolaget, som kom fram till att det inte fanns en ersättningsbar skada. Vi mätte fukten under en längre period för att få lite fakta. Man utgick från att det var utifrån kommande fukt. Och visst blev det fuktigare om det var riktigt fuktig väderlek, men det var inte hela sanningen.


Här är en bild under kammaren på en stor balk där det har bildats mögel. Det fanns även ett fint lager vitt under hela golvet både under köket och kammaren. Vi var rädda att våra insatta ventiler ställt till det.
Vi lät sanera möglet, sätta igen ventiler, och installerade systemet Trygghetsvakten. Andra firmor menade att vi skulle ha en avfuktare stå och gå. Vi valde inte det, dels för att den fysiskt inte fick plats, och dels för att med vår otäta grund skulle den försöka avfukta hela trädgården. Det lät inte rimligt.

Trygghetsvakten installerade reflekterande folie på marken, värmeslingor under golvet, så att den varmare luften kunde hålla fukt utan att det blev mögel, och en fläkt. Det hjälpte och det blev bättre, men inte helt bra.
(Är det någon som är intresserade av att köpa det begagnade systemet av oss, så är denne välkommen. Nu använder vi det inte längre. )

I nästa inlägg ska jag berätta hur det kom sig att vi tog upp golvet i kammaren och upptäckte vad problemet egentligen var. Hittills hade vi en gammal och en ny torpargrund, samt en platta på mark, där vi byggt ut ett matrum. Nu kom vi att få en modern mullbänk av hasopor.




onsdag 8 augusti 2012

Renovera köksgolv i trä

 Följetongen hela huset i kaos fortsätter, och med en hel del förberedelser med att ställa undan för att komma till målet att isolera köksgolvet, har vi nu kommit så långt att vi börjat slita loss lite plastmatta.


Själva plastmattan låg inte så hårt limmad, så det går ganska bra att få loss den. Under mattan ligger olika skivor. Olika - i tjocklek och material. Mest är det en porös slags träfiberskiva. Skivorna är spikade rakt i det underliggande trägolvet.


 Det lär vara det golv som är i original i huset. Antagligen mer än 100 år gamla. Det är smalare brädor än jag hade väntat, men riktigt rejäla, de är 3,5-4 cm tjocka, så de är verkligen självbärande. Vi får se hur långt avståndet är mellan bjälkarna när vi kommer ner så långt. Här ser man en glipa mot hallen, där hallens golvvärmerör tittar fram vid de grova köksbrädorna.

På del av golvet syns någon brun färg - mellan brädorna?!


Det finns en del fula skador. Några fyrkantiga hål efter en liten innervägg.
En plastmatta är inte nödvändigtvis idealiskt i ett gammal hus byggt diffussionsöppet, där fukt ska kunna vandra och torka ut, utan plastspärrar. Lite fundersamma har vi varit på träets skick under plastmattan. Det är spännande att se allra underst och vi håller tummarna för att allt är friskt!

Så var det frågan hur vi ska ha golvet efter isoleringen. Det är nåt vi måste bestämma.
 Det finns lite olika alternativ. Man kan lägga tillbaka originalbrädorna (ett mervärde för huset, tycker jag, om brädorna är friska) - i detta fallet nödvändigt tror jag- slipa golvet och ha ett bart trägolv. Man kan alternativt måla golvet om man tytcker att skadorna på ytan är för illa.

Att lägga in ett helt nytt trägolv har vi valt bort. Möjligen komplettera om det behövs, men kan man inte använda originalgolvet, så vill vi hellre ha en matta. Dock inte i plast! Då är det en i naturmaterialet linoleum som är på lut.
Men ett beslut är lite svårt att ta. Jag får avvakta till mer av golvet är bart.


 Urhugget i golvet även det efter innerväggen mot en fd liten hall. Den väggen togs bort innan vi flyttade in. Det gjordes i samband med att plastmattan lades.


En mer lustig detalj, en kork i golvet! Antagligen ersätter den en kvist?


Lilla sonen hittade en 25-öring på den svarta papp som låg under skivorna. Den hade gjort ett avtryck av myntet på golvet...

Fortsättning följer och antagligen mer beslutsvånda...:)

lördag 1 januari 2011

Rent nytt år!

Första halvan av nyårsafton tillbringades med en efterlängtad syssla. Tro det eller ej - att skura golv!

Vårt sovrumsgolv på båda sidor om den nya mellanväggen i sovrummet behövde verkligen göras rent efter bygget, grova skor, sågspån och intrampad smuts och gips.  Det blev verkligen skillnad också.

Det tog mig ett tag att åstadkomma dock... under tiden jag gjorde det hann maken städa resten av hela huset. Jag hade införskaffat en skurborste på skaft, efter råd av Göran Gudmundsson, byggnadsvårdsgurun. Då behöver man inte slita ut sina knän. Smart, men tyvärr så gick den inte ner i skurhinken! Jag tog till handkraft. Det behövdes lite kraft också, för att gno bort den grå hinna som bildats. Efter skurande, torkande av smutsvatten och moppande med rent vatten efteråt protesterade både armar och knän, men jag behöver inget gym!

Så härligt med rent, doftande golv. Jag använde linoljesåpa från Allbäcks, den är fet och god mot golvet. Hälsingesåpa går också bra. Med rena sängkläder, nytvättade gardiner och dammat i alla vrår blev rummet som nytt.

Sedan hade vi nyårsfirande med familjen, med god mat, skål i bubbel och lite fyrverkerier. Vi vuxna bytte om till festligheterna, men ungarna såg inte alls vitsen med det. -Jag gillar den här tröjan, det är därför jag har den varje dag. Den är fin!

Man kan ha mycket kul med tomtebloss!

Nytt år, nya möjligheter!
Vi såg filmen Stuart Little, där man sade att man skulle leta efter guldkanten på varje moln. Det ska jag göra inför 2011.
GOTT NYTT ÅR!

onsdag 22 september 2010

Golv!!

Vårt byggande är nu i den fasen att vi själva ska lägga in golv innan snickarna kommer igen och sätter upp en innervägg, mm. Så vi har stretat på med golvläggning. Det blir massiva furugolv, och aahh vilken känsla när det börjar komma på plats!
Här syns golvet på övervåningen i det rum som stått utan i flera månader i väntan på utbyggnaden och rörmokaren. Govlet är på plats! Så underbart det är. Aldrig har jag sett ungarna så ivriga att få dammsuga! Det var kul att beträda golvet och genast testades både dans och radiostyrda bilar på den tomma ytan. Utrymme är en sådan lyx....


Tittar man åt andra hållet ut mot nybygget, ser det ännu inte riktigt lika fint ut....

Det ska bli golv över hela i massivt trä. Vi har bara börjat lite längst till höger i bild. Nu väntar vi på leverans av golv....När golvet är på plats ska det bli en innervägg som delar detta utrymme mitt itu, så att det blir två identiska barnrum, med varsin dörr in. Önskemål om att få flytta in till födelsedagen finns...vi får väl se.